Aftonbladet – 20 juni 1863, sida 3

i Lektor Drysn hörde med nbje, alt vid mång ! läroverk ingen öfveransträngning existerade, ty 10 gin del hade han en motsatt åsigt. Ville ej de vid fästa sig så mycket vid lärarens som ej mer vid föräldrars och målsmäns ställning, hvika h valet att antingen uppmana sina barn till flit p bekostnad af deras helsa, eller söka bevar devna tiil mehn för deras flitbetyg. Ingen mede väg i detta fall tunnes under närvarande on ständigheter. Talaren ville förena sig med h Sommelius om de klassiska språkens framfly i tande till de högre klasserna, men ginge ej 8 ; långt, att han yrkade det dessa der skulle ute slutande utgöra undervisningsämnena. Lektor Staaff ville, med anledning af den ö! verklagade ansträngmngen, framhålla det gaml ordspråket: ingen rök utan eld; och öfverar strängningen finnes verkligen, i det undervis ningsämnena på en gång äro både för mång och för svåra, och i den deraf härflytandr hen läsningen. Ville äfven fästa uppmärksamhete på de fordringar af krass utanläsning och pir isamt stegrad uppmärksamhet under lärotim I marne, som af vissa ensidiga lärare hyllas. Ge nom en genetisk framställning af läroämnen skulle lärjungens ansträngningar lättas och un j dervisning blifva något annat än en exercis i Lektor Blomstrand har lemnat ett recept, hvil ket han ansåg välgörande för ungdomen. nemli gen mycket arbete och föga sömn, men talaren va af den tanken, att ungdomen hade alltför myc ket af den förra ingrediensen och aliför litet a den seduare. Talaren bad de närvarande e diskutera denna fråga med skolstudgan i hand, uta som om de hade tör sina ögon dessa Sverge tusentals skolbarn, af hvilka man nog finge s många med rosiga kinder, men äfven många an leten, hvärpå ötveransträngningen och jäigtande tryckt sin förblekande stämpel (bifallstop). General Hazelius ville nu ej tala om det sj mycket ventilerade ämnet, öfveransträngningen utan om gymnastikundervisningen. Alia kunn: ej blitva lärda, men alla böra erhålla helsa och kroppsiig styrka. Foöreslog en timma om dager till gymnastik. Deremot borde ej så mycker vigt läggas vid exercis och vapenöfning, hvil ken egentligen vore att anse som lek, och son borde förläggas till de sista veckorna i termi nen, och då försiggå i fria luften. Rektor Babe anstöt sig till lektor Staaff och trodde att om man vid undervisningen mer: föste sig vid andan af skolstadgan skulle denna, så tolkad, medgifva betydlig hndring Expeditionssekreteraren tordvall ansåg, med afseende på den öfverklagade vidden iku:serna som en märklig omständighet det faktum, att ynglingar gifvas, som taga ända ull 2 å 3 gån ger det ertorderliga betygsantalet i städerntexa: men. Medgaf att ynglingarne nu för tiden må ste använda flit, och så var äfven förhållandet i talarens ungdom, med den skiinad att man då benämnde arbete hvad som nu kallas öfveransträngning. : Föreslog att så många ämnen som möjligt borde läggas i en lärares hand; att tiden wpligare förlägges och timmarne ordnas; att raren, i stället for att drifva på, snarare borde hälla tillbaka, och noga förklara allt hvad som framställdes. Kyrkoherden Ekdahl hemställde huruvida ej mötet resolutionsvis borde uttrycka den önskan att regeringen, vid ändring i skolförhållandena, borde täga till mönster Nya elementarskolan i Stockholm. Frågan besvarades af mötet med nef. Då förhandliogsrne redan längt öfverskri t den för mötets åtskiljande för dagen utsatta tiden, men ännu åtekilliga frågor, oaktadt många blifvit behandlade, återstode, hemstältde ordföranden huruvida ej mötet för dessas diskuterande önskade utsträckning äfven till morgondagen, hvilket af mötet jakande besvarades. Ordföranden afgaf älven en kort resume sf det genomgångna, hvar. efter mötet för dagen ätskildes. Rättelser. I gårdagens blåd, i referatet från äraremötet af det yttrande general Hazelius hade rörande öfveranstränyninger har ett misstag blifvit begånget. Det yttras nemligen at tala jen vände sig mot rektor Sommelius, hvars yttrande vid offentliga debatter i folkskolefrågan varit sådana, at de bevisade det allt hvad unler sednare åren skrifvits i skolsaken, för horom gått spärlöst förloradt. Generalens ord af. ågo en af eh annan talare åLeropad tirad i hr Lallerstedts yttrande i borgarestandet om de klassiska studiernas bedrifvande i Nya elementarkolan i Stockholm. I samma referat står närmast lektor Wallanler, uppifrån, såsom talare lektor Borelius,. hviltet skall vara lektor Breden. (Telegram till Aftonbladst.) Göteborg den 19 Juni kl. 2,53 e. m. Mötet har I dag på förmiddagen arbetat på ektioner. På den allmänna sammankomsten, om derefter hölls, aftades redogörelser för eras förhamdlingar af lektor Björling, magiter Schick, lektor Brabn och mug. Haze us Ben derefter öppnäde diskussionen har ört sig emkring skeluns delning i olika bildiogslinier och medel för skoltuktens uppätthällande, För behandlingen al frägan om rares pensionering är en komite nedsatt. Bheliagarne I mötet intaga I dug gemensam riddeg ech äre i afton uf Göteborgs stad injudaa till en afskedsfest på Lorensberg. Se UTRIKES, TYSKLAND. Preussen. Med anledning deraf att mani.