Aftonbladet – 20 juni 1863, sida 2

, (VORE erlarenheten vid besok hos de mera h bildade af våra bönder, utan äfven de förnyade upplagor, som kort efter hvarandra af hans särskilda arbeten utgilvas. Vi hafva föranledte.till olvanstående reflexioner af en nyligen i bokhandeln utkoms men ny novell, Svarta Frökent, af Pehr Thomasson. 21 Då vi här anmäla detta nya arbete, är ej It vår afsiet att anställa en kritiksk granskr ning af Pehr Thomassons förtaitareskap. En nästan samtidig läsning af 4 Kronolänsmannen och ?Svarta Fröken, kom rec. att tänka på den praktiska nytta, nämnde författares arbeten, såsom lästa af alimogen, måste åstadkomma. Dessa båda arbeten äro särdeles egnade att inom de sociala och religiösa områdena höja de rindre upplystes sedeoch rättsbegrepp. Dä Kronolänsmannen blottar och belyser de sociala frätsår, som, gynnade af okuns vigheten, fått utbreda sig hos kärnan af vår eljest friska folkstan samt angifver medlen till dess botande, så har Svarta Fröken samma uppgilt på det religiösa området. Bland de svår-ste uppgifter, äfven för de utmärktaste författare, torde vara att göra en riktig inblick uti och i följd deraf opartiskt och rätt bedöma det religiösa lifvetB olika fenomener. Vi tro också ej, att vår förf. böruti varit ofelbar, men att ban på detta område gjort många iakttagelser och eger erfarenhut, det kau icke förnekas. Frösen Linderos är ett v-rkligt ideal, kom återspeglar den sanna kristendomens inre och yttre lit (!ro och gerningar). I samtalen mellan hennae och skolläraren Granqvist om je religiösa företeelserna inom Råby har förf. riktigt bedömt det religiösa lifvets afvägar. Han inpräglar aktniog och fördragsomhet mot olika tänkande och låter fröken Linderos, som var utsatt för hätska förföljelser af en fanatisk och herrsklysten prest och en af honom fanatiserad församling, endest genom föredömet af i handlivg visad kärlek och gudsfruktan besegra sina motståndare. Ondskan får här, såsom vanligt, triumfera en tid, men i händelsernas utveckling och upplösning ser man det rättas och godas makt. — Bland Pehr Thomassons många litterära produkter, vore det kanske svårt att afgöra hvilken eller hvilka ega företrädet såsom en nöjsam och förädlande lektyr. Men såsom praktiskt nyttiga genom sin tendens sätta vi utan tvekan tKronolänsmannen och Svarta Fröken främst. Med den ötvertygelse vi hysa, att Pehr Thomassons arbeten åstadkommit och allt framgent åstadkomma mycket godt, våga vi he la till fört. och förlöggarne, om ej zodikö supplagor af de mest populära vlaod dessa arbeten böra utgifvas för de mindre bemedlade. -—l-t-g. — Af J. DB. Rydqvists förträffliga arbete Svenska språkets lagar har i dessa dagar det redje bandet utkommit. Det inoehåller dem :tlotvade alfabetiska innehåilsförteckningen jiver de ord, som i de föregående banden. blifvit belysta, men denna innehållstörteck-. aing har vuxit ut till en ganska vidlyftig. ordbok; emedan författaren funnit sig för-. antåten att, så vidt omständigheterna tilläto, bestyrka de fornsvenska orden med urkundliga intyg och att här och der gifva de aniörda yngre orden stödet afen gammal form, samt att afrunda det hela genom upptaganet af ett och annat ord, som förut icke blifvit fördt inom kretsen af de behandlade, en stäldt derinom skulle sprida ett klarare ljus öfver den tillhörande gruppen. — Kyrkofriketen af A. Vinet. Öfversättning at Victor Pfeiff. Upsala hos Esaias Edquist, Det ges vissa arbeter som mera kunna sägas ha till författare hela den upplysta opinionen inom en tidsperiod än en viss individ. De få denna egenskap derigenom t de klart och i ett sammanhang fram. illa och ge form åt sanningar om med större eller mindre bestämdhet, mer eller mindre rhapsodiskt redan blifvit ett betydigt antal enskildas tillhörighet. Sådanaarveten äro verkliga visare på det stora tidsuret. ätt af: dessa arbeten är Vinets berömda La liberte des Cultes, hvaraf vi här ha det öjet att anmäla en svensk öfversättning. Mit hvad författaren här yttrar i den allsipröfaing han underkastar religionsoch rkofriheten är för många axiomer, men är genom den snillrika, hö. stämda och glänande framställningen nyhetens hela intregse. soken är en af dem, viupprepa det ängu en äng, som tiden behöfver för utt reda begrepen i ämnen som allimerg aemotstånd På ngas:g på alla tänkande menniskor, oghsom erföre utan allt tvifvel skall finna en allt airikare krets ar läsare. Året om, Läsning i den kusliga kretsen, Såan är titeln på en ny beletiristisa tidskrift, om nyligen börjat utgifvas i Stockholm, ch som företer det egna, att denicke blott rv redigerad, utan äfven satt och tryckt af untimmer. Den utgår nemligen fråd mamsil Lovisa Söderqvists numera till hufvudaden flyttade officin, vid hvilken utesluade fruntimmer användas. Då planen at tadkomma någonting liknande åtskilli gelska tidskrifter, framförallt Dickens Al 2 Year round föresvälvat redaktionen, kunna ej annat än önska företaget framgång mt alt redoktionen med hvarje utkomande häfte måtte få nämnde plan alltmera ar för sig och konseqvent kunna genomra densamma. I tidskriftens anmälan föremmer en förflugen fras, som utan tvifvel ycket skadat dess kredit; Vår mening är zalunda att skrifva för att bilda, visknritvi ilre för de bildade4, hvilken förläggaren lermera enfaldigt nog i sin anmälan ytligare betonat, Ett sådast yttrande inbär på cn gång höjden af anspråkslöshet a auspråksrullhet, 1 det man på en gång nkänner sina uppsatser hvarje tillstymise till bildande element, som ett bellettiskt arbete måste besitta, i fall det icke alldeles värdelöst, och å andra sidan än;k tilltror sig att kunna -skrilva så att det fredsstäjler bildade menniskor. Vi tro ck att uttrycket ie e varit så illa menadt vatt redaktionen endast afsett att tidskrif. icke skulle komma att inn: hålla saker