Aftonbladet – 20 juni 1863, sida 2

STOCKHOLM den 20 Juni. Genom af de tre ofrälse stånden fattad. beslut hafva rikets ständer nu bifallit de till de frivilliga skarpskytteföreningarnes för mån af K. M:t föreslagna tillägg till 13 af kongl. kungörelsen den 13 Novembei 1860, angående den allmänna beväringen. Detta tillägg, som alltså nu är vordet lag, lyder sålunda: Mom. 4. När beväringsskyldig, som bland allmänna bevärings vanskapet inmönstras, är ak iv medlem af frivillig skarpskytteförening, och företer skrifili,t betyg, undertecknadt af öfverbefälhafvaren för den kå-, han tillhör, jemte en af chefen för närmaste regemente eller kår i armån tillförordnad, i tjenst varande oficer, derom att den be: väringsskyldige under minst ett år deltagit i skarpskyttekårens öfningar, utförda i örverensstämmelse med det för armån gällande exercisreglemente och eger den färdighet i vapenföring, marsch och manöver, som motsvarar läraktig beväringskarls efter första årets möte, samt derjemte förvärfvat den skjutfärdighet, som i målskjutningsinstruktionen är för rekrytiarmån bestämd, såsom vilkor för approbation till soldat, må sådan beväringsskyldig befrias från deltagande i första årets vapenöfning med den alimänna beväringen.4 Då man haft glädjen se skarpskytterörelsen, redan innan denna fråga var atgjord, på de sista månaderna börja allmänt sprida sig äfven på landsbygden, lider det icke något tvifvel att genom den nu stiftade lagen en kraftig impuls skall gifvas för rörelsens ytterligare och hastigare utbredning derstädes. För de fosterländskt sinnade män, som vilja sätta sig ispetsen för skarp skytteföreningar: bildande på landsbygden, synes ögonblicket nu särdeles gynnsamt att gripa verket an, och tillåta vi oss erinra, att den af Stockuolms skarpskytteförenings styrelse aflåtna adress till Sverges allmoge innehåller flera uppgifter och erinringar, som dervid kunna tjena till en god vägledning. Ridderskapet och adeln har egnat nästan hela förmiddagens plenum åt en diskussion om det här ifrågavarande redan i går afton af ständerna bifalloa förslag, som till slut blef af detta stånd förkastadt med 39 röster mot 16. Naturligtvis har detta beslut endust betydelsen af en demonstration, då saken genom de andra ståndens bifall redan var afsjord. Krigsministern är, såsom bekant, konuogen följaktig till Skåne och kunde således icke vara närvarande och på riddarhuset försvara den kongl. propositionen. —L on