Aftonbladet – 19 juni 1863, sida 3

i lörnultet, bör man dock på YVISSL Sat BLUE arnet ett begrepp af densamma. Dessa åsigter ju ade delats af adjunkten Anjou, kyrkoherdeniu ;kdahl och adjunkten Strömberg. Äfven af des! friga hade de flesta öfverensstämt om utanläsingens förkastlighet. Ingen gemensam mening I ö ade för öfrigt gjort sig gällande, utom den attår ndervisning ej bör börjas med ntanläsning. —Jfi Jeträffande den andra delen af frågan, den som I e örde de olika ämnena för kristendomsundervis1 a ing i de högre klasserna, hade årskilliga me-1v ingar gjort sig gällande. Ett medel att afhjel-in a hvad som i detta afeeende kunde öfverklaif s, vore att något ändra Iäsordningen i fjertejs sen. Ett sätt att vinna tid vore att ordnald ordningen af Nya Testamentet på ett ända-fb nålsenligare sätt, än att densamma ordnades efer troslärans innehåll. Efter att ha talat omfk tudiet af Nyaf Testamentt på grekiska i de lä11 fre klasserna äfvensom isagogikens inhemtande. fe fvergick referenten till en sSpiprodukt, som vid ji lenna frågas afhandling vunnits, nemligen frå-1s öpn om predikoförhörens hållande i skolorna. lr l e b lan ansåg nemligen tt dessa skulle mera skaia än gagaa. Den allmänna åsigten varsatt vortlägga desamma. I Stockholmoch Westerås It nade detta redan skett. . d Magister Hedlund, som nu begärde ordet, js ville äter framträda med en kättersk åsigt. 1 Den gällde Luthers lilla katekes. Han kundeejj sg sida en afgudadyrkan som bedrefs med dennaijt ärobok, hvilken är pedagogiskt olämplig, 0SyII stematisk och svårfattlig. fn ny, enklare läroit yok vore örsklig och talaren ansåg att ett möte, Ir sådant som detta, borde uttrycka en dylik önskan. Hvad beträffar utanläsningen at kateke1 sen hade talaren hört att Sverge och Finlandir vore de enda länder som ännu Pegagnade den11 samma, ehuru med Luthers katekes bedrefves!g mera afguderi i Tyskland än i Sverge. För unir lervisningen uti Kristendomen föreslog talaren is söndagsförmiddagen Önskade en ny lärobok Is ör den första religionsundervisningen och förj de högre klasserna en betydligt förenklad dog11 matik. Lektor Rosenius protesterade mot den förra it .al.s åsigt. f Lektor Blomstrand ansåg p läroböcker göra lr något väsenrligt här vidlag. Ville framhålla attå!l Sverge och Finland, hvilka skulle vara de endal. nder som bibehölle katekesens utanläsning, ät11 ven vore de som kanhända vore mest kristlivt 1 sinnade. Ville ej att man skulle sättas i tillfälle): 1 i 1 E ( L 1 att med klumpig hand bortplocka från trosläran dess sanningar, något som ruenniskoanden vore mycket benägen för och hvilket kunae befaras itall skollärarne finge lof att sjelfva tyda desamma. Katekes-utanläsningen vore härför eu korrektiv. Generalmajor Hazelios instämde i mag. Hedlunds åsigter. Lektor Wallander trodde ej att man här it: Sverge och i Finland vore religiös, derföre attli man läste katekesen utantill; om sh vore fallet, Ii skulle på apostlarnes tid intet kristligt lif exi1 erut, emedan då ej någon katekes fanns (starka : ifallsrop). ; Lektor Blomstrand förklarade det hans mej: nirg varit att framställa katekesens utanläsning ): såsom ej skadlig4. Lade eljest vigten vid den kristliga undervisningen i hemmet. Lektor Wallander framhöll att äfven skollärarne ha föräldrapligt mot sina lärjungar och således äfven torde bora meddela dem religions-1: undervisning. Instämde med lektor Blomstrand att söndagen borde bibehållas som hvilodag. Megister Bedland hade ej påyrkat att religionsandervisningen på söndägarne skulle upp: taga längre tid än eljest gudstjensten. Disku en angående religionsundervisvingen afslutades härmed, hvarefter magister Schäck, referenten för språksaktionen, framställde ett sammandrag af hvad i sektionen förekommit. ; Programmets 57:de fråga, hvilken lyder såunda: Borde man e vid undervisning 4 de särskilda språken mera än som hittills skett eftersträva en gemensam terminologi och gemensamma defimitioner af de allmänna grammatiska begreppen?s — besvarades af sektionen med ja. Man borde vid läroverket lemna en kort undervisoing i en jemförande (comvarativ) språklära. — Latinska terminglogien borde bibehållas, men derjemte äfven vigt Väggas vid den svenska. Genom den homogeneitet, sum på detta fält kunde åstadkommas, skulle man äfven bidraga till att undanrödja lärjungarnes öfveransträngning. Öfverläggningen af denna fråga skulle vid sektionens nästa sammanträde förekomma Rektor Alander, referent för historiska och geograliska sektionens arbeten, gjorde nedanstående framställning af desamma: Öfverläggningsämnet hade varit Gi:sta frågan af programmet: CHuruvida historien och geografiep hade blifvit medelst nu föreskvifag läsordning tälräckligt tilljodosedda inom elementarläroverkets mellersta klasser?4 Denna fråga besvarades jakande. Den matematiska, fysisk. och politiska geografiens studium kunde ledas af samma lärare, hvaremot växtoch djurgeografien borde sammanställas med naturvetenskaperna. Angående den uttalade önskan att et fullständigt läroverk på reallinien måtte kunna genomgås på kortare tid än nio år gjor sig den åsigt gällande, att sådauvt blott kunde åstad N kommas derigenom att men gjorde femte klassen till ettårig. kn sådan f-rkortning i lärotiden vore så wycket mera önsklig, som realskelans lärjungar I allmänhet ej ha mygken tid att spara. ör att tillföra dessa skolor flera lärjungar vore det öpskligt om men från desamma blefve gällande som inträdesexamen till krigsskolorna. Hvad beträffar läroböckerna hade man intet: väsenthgt att anmärka mot de nu begagnade Palmblads och Dahms. Dock föreslogs att nå-! gon vidlyftigare lärobok i de så kallas sultuarändernas geografi m. Vvurja Kavändas i femte reala kassen. Dertill Vore tysken Grubes lärobok IHnplig. För de lägre klasserna isynnerhet vore väggkartor i alla skolor högst önskliga, isynnerhet som hemlexor derigenom. kunde bor sparas barnen. En annan omgsväpagart Kjorde dem d å mrsket vigtigi, den neruligen att I mag ifrjungarne at fattigdom, voro hin, Å de att bekosta sig egna kartor, ar en särskild omin hade uppdragit av föra urval af en gerie prior, , Måg. Hedlund framhöll nyttan af materiel för Jåskådningsundervisning i geografi, såväl den po TH litiska som den fysiska och matematiska. ttrade att för hundra år sedan varit, åtminstore med afseende på den sistnämnda vetenskaI pen, bättre bestäldt än nu är fallet. Man fäster sig nu för mycket vid namn och andra ofruktbara detaljer, hvaremot den kultur-historiska sidan af geografien försaummas. Sedan rektor Alander atsjutej sitt referat, framställde ordföranden till ullmänt öfver löggniogsämne 19:de frågan at programmet. 2 angående orsaken till de klagomål ec yu I ras öfver att elementarläroverkens lärjungar öfveransträngas. Adjurkt Strömberg begärde först ao det. Ta Iilaren trodde för sin del kt den ök lagade : öfveransträngningen blott funnes till i tidnings spalterna, hos öfverdrifvet filantrop ka läkare I och klemiga föräldrar. I skolornas schemaia fun nes botemedel. såsom gymnastik, musik, sång och exercis. Han vet dessutom att lärjungarne intertoliera sina arbeten med nöjen på tekplat 3 I gerna, bollbanorna och äfven, hvilket vore min Kl dre önskligt, promenaderna. Han medgaf dock a n t att i de lägre klasserpa göra understundom lä rare och ivlormatorer lifvet surt för lärjungarn tl genom för stora lexor. Ögo:sjukdomarne här ti edde sig ej från för högt stegrad läsning. Sarup: ti esnomen visade sig i kaserner och auvara dylik