Aftonbladet – 12 juni 1863, sida 2

DEN RÄTTA. , BERÄTTELSE Ar MARIE SOPHIE SCHWARTZ: Hela den natten och äfven den följande vakade Allon vid Gurlis säng. Han glömde till och med ändamålet med den brådskande resan för ångsten öfver henne. Hans slock nande kärlek tycktes åter uppflamma, då han fruktade att förlora föremålet derför. Ett bud från Birgersborg tvang honom likväl den tredje dagen att resa dit. När han for var han förtviflad öfver att nödgas jemna sia hustru, som låg der utan allt medvetande och i svär feber. Matbildas tårar runno af deitegande för Allons smärta: De må säga hvad de vilja, tänkte hon; men nog häller han bra mycket af henne.t Allon skulle på aftonen komma tillbaka för act om natten vaka öfver Gurli. En tfwma efter Allons afresa körde tant Catharinas trilla upp på Breddals gård. Mathilda hade samma dag olyckan inträffade skrifvit till den gamla och omtalat hvad som händt, bifogande ett man hade föga hopp om Gurlis veaerfående. jumman såg bister ut då hon klef in i sälen och der mötte Mathilda, som kom gråtande emot henne. Med en nervös anstrykning i rösten ekulle Mathilda just berätta huru synd det var om Allon, då tant Catharina sköt henne åt si-j dan och sade tvärt: Sådana dumheter alt köra omkull, och dertill köra sig förderfvad; vill alls icke höra något slidder sladder om sorg och tå , Se A. B. nr 19, 21—23, 25--27, 29, 30, 22 (B), 54, 36 37, 40, (B), 43, 46, 47, 48 (B) 52—55, 57—59, G1, 63, GÅ, 68, 70, 72, 74, 76,; 77 (Bi, 80 82, Bå, 86—88,91,95—98, 100, 103, 105, 108, 109, 112, 113, 145, 117, 118, 120, 121, 124, 126, 128, 130 och 131