Aftonbladet – 10 juni 1863, sida 3

RIKSDAGEN. DAGENS PLENA. Ridderskapei ooh adeln. Hr v. Knorring, som vid riksdagens början väckt motion om en årlig pension af 300 rdr åt postinspektoren i Umeå Tinnerholms enka, anmälde att hon sedermera aflidit, hvarföre han, med återtagande af motionen, väckte förslag om pension af halfva denna summa till den aflidnas sjukliga dotter. Motionen remitterades till statsatskottet. Derefter påbörjades behandlingen af ekonomiutskottets betänkande n:r 118, i anledn. af väckta motioner rörande undervisningen i elementaräroverken och dermed sammanhängande ämnen. På förslag af frih. af Ugglas beslöts att de punkter. som handla om terminsafgiften, samt angående successiv löneförhöjning åt lärarne och deras pensionering, angående hvilka utskottet borde hafva sammanträdt med statsutskottet, skulle uppskjutas och afgöras i sammanhang med 8:de och 9:de hufvudtitlarne. Vi redogöra blott för de punkter, öfver hvilka diskussion förekom, emedan de öfriga alla biföllos. I punkten 1 afstyrkas väckta motioner om folkskolans sättande i samband med elementarläroverket. Hr af Sillen skulle önskat att man velat på försök beträda en medelväg och tillåta uppflyttning från folkskolan till andra klassen. Frih. R. Cederström, hr Lagergren, grefve Fr. v. Rosen och hr Huss yrkade bifall, emedan sammanblandning af .folkoch elementarskola skulle förorsaka ökade kostnader genom lönernas ökande. Folkskolan borde dessutom vara ett afslutadt helt, och förändringen vore ej nyttig för e.ementarläroverket. Hr v. Koch ansåg motionerna vara riktiga, men då män i alla fall icke vid denna riksdag kan komma till något resultat, begärde talaren afslag, för attej utskottets motivering måtte anses vara gillad, Punkten bijölls. Öfver punkten 4. hvaäri tillstyrkes hr Sommelii motion, att intet läroverk bör ega flera äm 400 lärjungar, uppstod en längre öfverläggning, för hvilken vi 1 dag, liksom för den som fördes öfver de öfriga punkterna, ej hinna redogöra. För afslag talade grefvarne E. Sparre och C. G. Mörner, för bifall friherrarne R. Cederström och af Ugglas, hr C. B. Lilliehöök, grefve Fr. v. Rosen, hrr af Sillen, Lagergren och Stedt. Genom af grefve Mörner yrkad votering afslogs punkten med 34 nej mot 27 ja. Punkten 5, hvari föreslås att antalet lärjungar inom en klass icke må öfverstiga 30, blef äfven afslagen. För denna åsigt yttrade sig grefvarne C. G. Mörner, E, Sparre och Anckarsvärd och hr Fahnehjelm. Bifall påyrkades af friherrarne R. Cederström och af Ugglas, hrr Biljehöök och af Sillen. Den vigtigaste diskussionen förekom öfver punkten 6, ti!lstyrkande att studiet af de llassiska språken uppskjutes till en sednare ålder, sålunda att läsning af latin börjas först i 5:te klassen och af grekiska först i den 6:te. För afslag med bibehållande af den nu. gällande stadgan uppträdde hr v. Knorring, frih. R. Cederström, grefve E. Sparre, hrr af Sillen och Laceroren samt orefve G. K. Hamilton. Af mot