Aftonbladet – 10 juni 1863, sida 2

jag bestämt förbjuder dig att utan milt säll skap företaga någon promenad. Då man är nog olycklig att till hustru hafva en qvinna som är förälskad i en annan, har man äf. ven rättighet att förhindra det hon ger anledning till skandaler. Så framt du icke vill blottställa dig för att jag högtinför andra säger hvad jag nu sagt, så låter du bli att promenera ridande eller åkande utan mig. Sedan han sagt detta gick han sin väg och Gurli tänkte: Huru förfärligt sannt talte ej Walter.4 Hon aftog hatten, skakade sitt ljuslockiga hufvud och tillade: Bort med all veklig klagan, jag har sjelf skapat mitt öde och här gäller det att som en stark själ bära det. Om middagen yttrade Beata några söta ord till Gurli om orsaken hvarför hon i dag icke ridit ut, och hvarför hon icke alls företagit någon promenad på hela förmiddagen. Faster (Gurli kunde ej förmås nämna Beata annorlunda) vet väl af gammalt att jag är nyekfullt, svarade Gurli vårdslöst, och icke lönar det fråga mig hvarför jag ör så eller så. Jag skulle ändå ej besvara rågan. Dagen derpå hedrade Allon åter sin hustru med en visit. Han hade den föregånde aftonen varit i komministergården och dke såsom vanligt sutit och spelat. Hans sätt emot Gurli var nu mindre brualt än det under hela den sednare tiden varit. Han meddelade hennc i en temligen rygglig ordställning att han gjort åtskilliga rangementer, hvarmed han hoppades ha gått iennes önskningar till mötes. Han visste att won ifrade för den der skolan hon inrättat, van hade derför ställt denna skola under srönlunds inspektion och gifvit honom full äti att handhafva och till skolans och sjukmusets nytta använda de för dessa inrättniner anslagna medlen. Det var Gurli svårt att bära detta nya rag af elakhet från mannens sida. Hon