Aftonbladet – 9 juni 1863, sida 3

sats alt söka motverka Grönlund. Hon började gå omkring bland sina underhafvande, underrätta sig om deras ställning, huru deras lefnadsförhållanden voro och dylikt. Hon föreökte att väcka deras förtroende genom den godhet och det intresse hon visade dem; men hon möttes öfverallt af misstro och skygghet. De betraktade henne såsom en person den de borde frukta. Mången gång hände det Gurli att bon återvände hem nedslagen öfver sina fruktlösa bemödanden; men då inneslöt hon sig i sina rum och sökte der genom ett noga granskande af sina handlingar och de motiver som ledt dem, om orsaken till det onda möjligen låg hos henne. Gurli hade beslutat att blifva en god qvinna, en sann kristen och att verka så mycket godt hon förmådde, derför lät hon icke heller afskräcka sig af svårigheterna. Ännu aldrig har en allvarlig och god föresats gått förlorad utan att bära frukt med sig, så äfven med Gurlis nit för de fattigas upplysning ech förbättrade ställning. Då dessa sågo henne oupphörligt återkomma, alltid lika beredd att hjelpa och bistå, trösta och undervisa, började den hos landtfolket mycket vanliga misstron så småningom gifva med sig. Man talade mera oförstäldt med Gurli om sina bekymmer och sorger. Den hjelp deras patronessa gaf dem betraktades icke med samma blandning af fruktan som i början. Nog ef, då sommaren nått sitt slut hade Gurli verkligen öfvervunnit en del af den obenägenhet man visat henne. Hon hade till och med lyckats förmå ett par af torparne att sända sina barn i skolan. Då Gurli efter dessa segrar återvände hem, kände hon sig nöjdare med sin dag och försonad med sina sorgliga husliga förhållanden. Länge skulle hon likväl icke få njuta af denna tillfredsställelse; ty hon arbetade i rakt motsatt riktning med Grönlund. Hon sökte motverka vidskepelsea och befrämja