Aftonbladet – 8 juni 1863, sida 3

növern att bilda en ny slagtlinie. LÖRDAGENS AFTONPLENA. Riddorskapet och adeln. Här afslutades behandlingen af bevillnings-4 utskottets betänkande n:r 9, angående allmänna ! bevillningen, hvarvid man började med 18:de punkten. . Vid det punkten 23 motsvarande författnings-! förslaget beslöts, på framställning af frih. af! Ugglas m. fl., den såsom en följd af ständernas! beslut i afseende på qvarnräntans upphörande; nödiga ändring att orden qvarnar och skulle j utgå. i unkten 25 hemställer utskottet att den särskilda bevillningen al utländska handlande och handelsexpediter skall upphöra att vidare utgå samt hela S 16 af bevillningsförordningen såleI des uteslutas. Häröfver uppkom en temligen liflig diskussion. För afslag och bibehållande af den nuvarande förordningen talade grefvarne:! C. G. Mörner och Liljencrantz, hvilka ansågo! dessa resande drifva så stora affärer, att de alltför gerna kunna bidraga till det allmänna. De öra för öfrigt sitt till för att uppegga till köpfasten af utländskt kram, och man bör derföre hellre än uppmuntra snarare söka att komma ått dem. — För bifall till ändringen uppträdde; br v. Koch, grefve Ehrensvärd och hr J. F.i Fåhreus. Bibehållandet af nu gällande stadga, vore olämpligt, sedan passförfattningen blifvit upphäfd, och svårt att kontrollera dess efterlefvande. Genom votering afslogs punkten med 20 nej mot 19 ja. Punkten 26, som med anledning af grefve M. Hamiltons motion om upphörande af bevillning , af gåfva, testamente, fideikommiss och arf till: ; styrker nedsättning deri, bifölls efter votering med 25 ja mot 18 nej. För afslag talade hrr v. Koch och Stuart, grefve C. G. Mörner samt frih. af Ugglas. Bifall yrkades af grefvarne M. Hamilton och Liljencrantz samt frih. Rappe. I punkten 29 tillstyrkes upphörande af bevillning för karaktersfullmakter. Friherrarne J. W. Stjernstedt och C. G. Oxenstjerna begärde afslag, men sedan grefve Ehrensvärd talat för bifall, blef detta ständets beslut. Med anledning af riksdagsfullmäktigen Lönnbergs motion tillstyrker utskottet i punkten 37 att, då flera socknar på landet äro förenade till ett beredningsdistrikt, för hvarje socken må kunna inväljas två ledamöter i beredningen. Grefve af Ugglas frågade, hvilken bestämmer, om det skall väljas en eller två och anhöll om återremiss för att detta måtte upplysas. Grefve Ehrensvärd ansåg det böra utsättas att k. befallningshafvande vore den bestämmande myndig-; heten. Hrr J. F. Fåhreus och v. Koch samt ! frih. Rappe ansågo stadgandet tydligt innebära! att socknen finge bestämma ech yrkade bifall till punkten, hvilket äfven blef ståndets beslut. Punkten 64, föreslående en ändring i formuläret, återremitterades på grund af förut fattadt be-! slut; punkten 68, -hemställande att vid beskatt! ning af fast egendoms värde i första rummet ! arealen skulle beräknas, afslogs på yrkande af; grefve af Ugglas, her v. Koch och Stuart. För! bifall talade v. Ehrenheim och grefve Ebrensvärd. I sammanhang härmed afslogs punkten : 69 angående motsvarande förändring af 8 3 i bevillningsstadgan. — Alla öfriga punkter biföllos och afslöts plenum kl. 2, till 1. Presteståndet. Föredragningen af bevillningsutskottets betänkande n:o I fortsattes och blef dervid 7 8 2 mom.,! hvaruti utskottet föreslår bevillningsfrihet för en , del af indelta armåns löner, jemte den hittills pppskintna motionen af hr Olivecrona om frihet från bevillning för akademiers m. fl. fastigheter på landet, ålterremitterad på yrkande af doktor Säve och domprosten Sundberg. Prosten Sondn föreslog det tillägg att tjenstemän vid universiterna måtte beviljas frihet från bevillning för den del af lönen som utgår i spanmål från akademihemman. För bifall talade doktor Falk. För öfrigt bifölls hvad utskottet föreslagit, utan anmärkningsvärda diskussioner; dock måste hem; ställandet i 16 8 om befrielse från särskild be-. villning af utländska handlande och handelsexpediter afgöras genom votering med 17 röster mot 11. Likaledes medelst votering (21 röster mot 6); beslöts att bibehålla den gamla uppställningen af 4 uti instruktionen för tareringsförrättningar, eller I att köpeskillingen utgör främsta grunden för upp) skattning af jordbruksfastighet. Doktererna Säve och Nordlander yrkade bifall till utskottets för; slag, att köpeskillingen skulle bland grunderna för uppskattningen ställas sist. På förslag af d:r Runsten gjordes vid 175 följande tillägg: Vid bevillningsafgifters bestämmande , för embetsoch tjenstemiän gälle för öfrigt såsom allmän grundsats, att enhvar påföres bevillning för så stor del af lönen, som, efter afdrag af alla vid tjenstens utöfning nödiga kostnader, kan berälmas återstå såsom enskild lönebehållning. Vidare föredrogs bevillningsutskottets utlåtande n:o 10, afstyrkande förändringar i förordningen om ; mantalsoch skattskrifnings förrättande, hvarvid, på yrkande af doktorerna Nordlund, Sandberg, och Falk, antogs en af prosten Sonden föreslagen hufvudsaklig ändring af nämnde förordnings 5:te S, att husbonde skall före mantalsskrifning sjelf eller genom ombud delgifva pastor de uppgifter som erfordras för justering af husförhörsboken. Slutligen afslogs den i bevtllnings-, lagoch ekonomiutskottets memorial n:o 3 gjorda inbjudning att i likhet med bargareoch bondestånden bestämma tillverkningsafgiften för bränvin till 60 öre pr kanna, och godkändes den af utskottet föreslagna propositionen för votering i förstärkt bevillningsutskott. Borgareständet. Ståndet förehade under detta plenum till behandling bevillningsutskottets betänkande n:r 9, angående allmänna bevillningen. tskottets afstyrkande af hr Qvidings motion om grundläggandet af ett nytt skattesystem bifölls, sedan hr Carln, uppträdt och egnat densamma ett varmt beröm, såsom innefattande ett vackert bemödande för åstadkommande af en rättvisare grund för beskattningen; hvarjemte talaren uttryckte den förhoppning att vid. en kommande riksdag ett dylikt förslag skall hafva mera utsigt till framgång samt vinna ett allmännare erkännande. Utskottet har vid artikeln II 8 2 föreslagit att bevillning för fast egendom skall för jordbruksfastighet erläggas med 3 samt för all annan fatiohet med Å ära för hugria fulla stil den Ile