Aftonbladet – 8 juni 1863, sida 2

ammare intrigerna. Politiska programmeria och trosbekännelser, voteringsbiljetter c.la rade omkring en som ett snöfall, flögo init senom fönstren och smögo sig in i ens fic jd or. Alla knutar beklistrades med plaka-b er, alla tidningar voro morgon och afton id yllda med artiklar om valen, endast va-Jo en, och både Mexiko och Polen voro för)d ;gonblicket alldeles bortglömda. n Gudskelof att alt det der nu är öfver. lr . förgår afgjordes striden och oppositionen v vann en fullständig seger i Paris. Detskallil mu ej längre heta de fem, ty utom de libeih vala represenianter, som provinserna sända, !d illhöra alla de nio deputerade för Parisjr oppositionen. Dessa äro: mrs Havin, Thiers, Ollivier, Ernst Picard, Jules Favre, Gueroult,1s Darimon, Jules Simon och Pelletan. r 1 provinserna har deremot som vanligt ! regeringen segrat så att af 274 deputerade jr! äro, så vidt man i nävarande stund kän-C ner, 252 regeringens kandidater. Af op-1! positionspartiet äro i Marseille valde Beri! ryer och Marie, hvaremot Dufaure, Odilon Barrot i Strasburg, Prevost-Paradol, de Montalembert m. fl. fallit igenom. Den bekanter Thiers, hvilken beqvämat sig att uppträda som oppositionens kandidat, blef ej vald med så stor majoritet, som man haft skälll att vänta. Måhända skulle han till ochis med ej kommit fram, hade ej regerings-1r partiets skamliga diatriber mot honom väckt Ii en så allmän ovilja, alt många eljest all-!( deles indifterenta röstat för honom. Attil regeringea i denna stund minst fruktar det js republikanska partiet kan man sluta till af dess arga och deciderade bearbetningar mot Thiers, som dock i en föregående tid visat sig så afejordt mån om Napoleonska nam1 nets gloire. För öfrigt har Persigny ochii konsorter i valfrågan stridt för den kejser-t liga regimen på ett sätt som snarare förbereder den nederlag än segrar, och det är! ganska säkert att kejsarens impopulära om1)? gifaing är ett mäktigt hinder för honom att stiga 1 den franska opinionen. i vad har nu emellertid oppositionen vunf nit genom sin valseger? Då den förut ij! lagstiftande kåren representerades af en-l dast 5, säger fem, medlemmar bland del, 274 deputerade kommer den visserligen nuj, alt representeras af kanske 20 å 30. Deti, är dock klart, att vid alla omröstningar!! skall detta lilla parti ligga under och rege! ringens mening göra sig gällande. I ut-l. sigten att vid omröstningar genomdrifva oppositionella åsigter ligger således ej vin-, sten. Men då förut voterades en bloc, ochi: diskussionsrätten var ringa om någon, har: deremot under sednare tiden lemnats frihet : att diskutera adressen och budgeten samt föreslå amendementer i dessa. Detta förhål-; lande gör, att ju flera oppositionsmän som komma in i lagstiftande kåren, desto mång: sidigare blifva frågorna behandlade och de-! sto flera frisinnade tal nödgas Moniteureni publicera öfver hela Frankrike; och hvad; pressen ej vågade uttala, det utgår obebin-j. dradt från de deputerades församling och ! tilltvingar sig ett allt större och större gehör. Vinsten är sålunda ett framskridande i. i parlamentarism. Man har på konstitutio, nell botten tagit ett steg framåt mot deni. yttranderätt, hvars förqväfvande är det brott, !. för hvilket man i närvarande stund högljuddast anklagar den kejserliga styrelsen. Dessutom är oppositionens seger, så obetydlig den än må synas, ett moraliskt nederlag för regeringen, som alla sina an strängningar oaktadt nödgas att afstå terräng. Detta skall ovilkorligen visa henne nödvändigheten att lyssna till folkets till1: tagande rop att bli myndigt förklaradt, och I göra Napoleon betänkt på att söka nya vä-: gar till sin dynastis betryggande i folkgunsten. Det är i detta förhållande som oppositionen anser den största vinsten af sinj seger ligga, och man väntar sig just derföre ej så få frukter af densamma. Bland j! de närmaste följderna af den utgång valen fått tror man blifva den, att kejsar Napoleon skall antaga en mera deciderad hållning i polska frågan, för hvilken mån anser oppositionens valseger vara af rätt stor ) betydenhet. För en eller annan vecka tillbaka öppnades i Paris en allmän kooferens i ända-! mål att på lämpligaste sätt ordna postför-! hållandena de olika länderna emellan. Bland hufvudfrågorna voro den om ett allmänti. medelporto samt transitoportot m. fl. Initiativet till denna kongress har tagits af. nordamerikanska regeringen, hvilken uppji! manat alla regeringar, hos hvilka den har j: gesandter, att deltaga i densamma. Alven j! i Stockholm lärer en sådan uppmaning: gjorts och af grefve Mandersiröm besvarats! med löftet att ett ombud skulle hitsändas. ! Detta löfte har dock ej blifvit uppfyldt, och hvarföre? Kanske borde man lyssna till dylika inbjudningar till och med endast för att vid ett annat tillfälle ej blifva förb:gången, och för öfrigt torde Sverge vara ett af de länder, som har mest att vinna på förändrade arrangementer i nämnde hänseende. BSyuneriigast bör väl detta vara förhållandet hvad transitoportot angår. Naij turli tvis hade Danmark ej försummat att sända en representant och denne var ej den ji ende, som jag hörde beklaga, att ej Svergej, sändt någon. Till hvilka resultater man!j kommit känner jag ej än; men särskildt! hvad Danmark beträftar vet jag att dess s ombud träffat med England förberedande aftal om en förmånlig postreglering dessa ij länder emellan. Efter det uppfriskande regn som nyligen fallit öfver största delen af Frankrike har från alla håll ingått underrättelser om utsigter till en god skörd. Öfver Paris bänger emellertid en något för varm Junisol, för hvilken man så ofta omständigheterna medgifva söker att gömma sig undan iskuggan af de närmare eller fjermare parkerna kring ! Paris. Särskildt får man då och då anled: ning att uppfriska ögat med grönskan i boulongerskogen, dit än kappridter än lysan de mii evyer locka parisarne i massor af bortåt hundratusen personer. En sådan, lockelse var den revy med de för något sedan htkomna Turkos och Spahis, som kejsaren nyligen anställde, och till hvilken från Paris hade utströmmat en oerbörd menniskomassa. Spahis är ett kavalleri af infödingar från Algier och Turkos infanteri. finallanan fån man ca anckilda individor af IA