Aftonbladet – 30 maj 1863, sida 2

STOCKHOLM den 30 Maj. Af de med dagens post komna tidningar erfar man, att grefve Russell skall ha be slutat sig för att, utan att afvakta slutet på Österrikes vyeksamhet, sända till Petersburg ett förslag om ett vapenstillestånd emellan Ryssland och de pels a insurgenterna. Korrespondenter från i.ondon förmäla emellertid, att detta förslag icke röner mycket bifall, hvarken i det ministerlella lägret eller inom oppositionen, emedan man ör fullkomligt öfvertygad att Ryssland skall svara med ett enkelt afslag, och tillika känner att grefve Russell icke är beredd att stödja sin framställninggenom medel, som äro mera kraftiga än de diplomatiska. Det kan icke heller nekas, att vid första påseendet ett dylikt förslag icke gerna kan slå an på dem, som önska det bästa för Polen. an har nemligen anledning att frukta, att fördelarne af ett sådant stillestånd skulle helt och hållet tillfalla Ryssland. Man kan med skäl fråga sig: är det icke att räcka en hbjelpsam hand åt Ryssland, om man åvägabringar ett ömsesidigt vapenstillestånd i det ögonblick, då insurrektionen börjar sträcka sig långt utom det amla Polens gränser och hotar att bryta löst i alla Rysslands sydliga guvernementer. Är det icke en räddnivg för det ryska kejsardömet, om man ger det nödig tid att hemta krafter, rekrytera sin arme och samla nödiga meteriella medel för att fortsätta striden. Är det icke till stort men för den polska regeringen, om kriget skulle afbrytas under den mest fördelaktiga årstiden och insurgentskarorna vara lemnade i ryska armåas våld vid den tid, då vinterkylan drifver dem att lemna skogarne, som hittills varit deras enda fästningar? Och hvem går i borgen för att bestämmelserna rörande vapenstilleständet skola uppfyllas af Ryssland, hvem skall vaka öfver deras fullgörande och hindra, att polac karne icke bli offer för det ryska försålet? Dessa betänkligheter äro ganska vigtiga och väl egnade att låta Pulens vänner vara på sin vakt, med afseende på det nämnda engelska förslaget. Men, om det ock företer åtskilliga fördelar för Ryssland, så innebär det äfven åtskilligt, som kunde vara till gagn för Polen. : Om Ryssland behölver tid för att komplettera sin armå och återställa den nästan helt och hållet förstörda disciplinen, så behöfver äfven Polen tid, för att organisera sina krafter. Nödsakadt att oupphörligt uppställa nya skaror för att ereätta dem som fienden förstört, har det icke ett ögonblicks rådrum, för att öfva sina krigare och låta dem formerd bataljoner och regementen, med ett ord för att skapa en verkJig armå, I ett laad som Polen kunna gue: