Aftonbladet – 30 maj 1863, sida 2

med dem, som förfölja insurgenterna och taga af dem bössorna (nu lät han dem lemna ifrån sig de gevär man utdelat bland dem), gaf dem tre rubel silfver hvardera och hotade att straffa alla som anlade merdbrand för egen räkning. Men han återtog straxt sina ord, sägande: I fån ej plundra, men det är er tillåtet att söka efter vapen hos adelsmännen, taga dem i förvar och utlemna dem till myndigheterna.? Jag kan ej beskrifva ryska regeringens hela låghet. Mitt hjerta vill brista af smärta. Landsplågan griper för hvarje dag omkring sig. I kretsen Rzeczyca ha dessa samma burlaker anfallit posredniken Josef Stabrowski, slagit honom och lemnat honom till myndigheterna, likasom hr Alfonse Weissenhoff, en sjultioårig gubbe, som de förfärligt slogo och hvars händer de krossade, då de bundo dem med tåg; i Andu!mujza utlemnade de kyrkoherden Andrekus, sedan de på ett rått sätt misshandlat och slagit honom. Alla dessa fångar ha blifvit törda till Dynaburg på jernvägen och der: ifrån släpade i en förfärlig smuts till fästningen. Många bland dem svigtade under tyngden af några pud bly, som man fun nit hos dem och hvarmed man belastat dem för att öka deras plågor. Den åldrige Weissenhoff, som varit bunden en hel natt, förmådde ej utverka att tågen lossades, på det han skulle kunna tillfredsställa sina naturbehof. I Ostaszow betalade general Szu: walow åter tre rubel till hvarje burlak.