Aftonbladet – 28 maj 1863, sida 2

fästadt vid Stefon verkade störande, Han hemtnde efter andan och tillade: . min fixa id6 att rå ert eller onnet sätt söka att framivinga den värna Jak soknoar hö3 dig. fOch om du lyckats, skulle du likt ett obelätet barn kastat bort den, inföll Gurli. CAllt hvad jag gjort, Allon, för att bevisa dig uppriktigheten af min tillgifvenhet, här tjenat till intet. Du har till lön svikit dina löften, ekt med tnina heligaste könslör, lea-hat ditt och mitt tykte til pris åt för nedrando rissningar, och emot min vilja emottagit och bibehöllit som gäst en person, den du inför hela verlden skänker din hyilumg, och hvilkens nycker du tilfredeställer på min bekostnad; Bedan jagy för nit gå din Öitsken Lill mötes, skiljt mig frin dem, som vuro mig tillgifia, har du der för ej visat tirp thjdare oilet lyckligate, Wan söker hu jaga från min närhet äfven dem jäg besk ddat, Du förvisar till och med ur vårt bus cen Tjedarinno, som vårdat min parsdom. Efter ati hafva gjort allt detta, begår du att jag skall älska dig högre, inLerligaro än jag her gjort, begär av jag äpnn s kall tro på din kärlek, då alla dina nandliogar förnekar den. Nej, Allon, gålve jug die än mitt lif, skulle du på min graf on oa sahghet. ännu fordta mm vr ? att Sler Vi vilja icke trötta läsaren mev . upprepa nilt hved Allon sade. Hans ord! voro glödande, hans böner och hans skildringet om huva mycket han sjelf lidit under Oonna sednare id voro rörande. Gurli var uog, hade ännu sin tillgifvenret fästad vid Ailon. Jon avslogs, ehuru ; Nen erfarenhet not sin vilja, af hans Den erf On haft af hans bricle ne hållmm. I karakfren hade visserligeg varit sorgliw IMCD ÅF sådan, att honsägko är en göm ät MT Irena :