Aftonbladet – 23 maj 1863, sida 3

upptagna i och förjernvägars byggande. Diskussjonen rörde sig ikring begge punkterna. Hr Muren ansåg att endast er mindre delaf bankovinsten måtfe i banken bibehållas till dess kon-! oliderande samti förenade sig sedam med hr! Vellenberg, som framstältde det yrkande att en dast 672 060 rår skulle en bibehållas, I ifriga af Datk mas till OHioret, att svårkets räkning! i det arne till örde hutvudank. ) vore att i och för d ändamål 1 en, helst som vid de beskut tändertia i jernv rägan det tycktes mer: nöfligt at stöten erhölle något bidrag till; Andvikande af allt för stora utländska lån. Aftriella företag ktinde genom eit nsten för statsvörk kers räkmuntra: sa ksigter instämde sf ber Rydin, Cygnaus och Ritman. Af motsatt åsigt öct för bifall till utskottets första voro hrr Lindströtä. fkman, Gahn, Björck oc Lallerstedt. Dessa talarö frydte utskottets åsigt, chem hvars bifallande banket ej skulle beröfas sin vinst. ej komma att skänka bört den, men såsom längifvare komma att deltaga i3ernvägslånet och så!bhda ändå underlätta nämnde företag vara den riktiga. Genom votering. som utföll med 15 ia mot 28 nej afslogs emellertid den 44:e punkten och bifölls hr Wallenbergs förslåg att af den -edan 1860 års början upplappa bankovinst e8dast omkring 672.060 rdr må få i banken bibehållast. 45:e punkten, som handlar om in!öp af obligationer, äfslogs naturligtvis i häraf och sattes i sammanhang med föregående beslit. hvarvid bestämdes, enligt hr Wallenbergs förslag, all, sf den bestämda sum: man skulle under hvarderä äf Sven 1863, 61 och 65 till riksgäldskontoret öfverlemnas. Hr Björck bade i stället velat haft åren 1864, 1865 och 1866. Hrr Gabn och Ekhölm önskade återremiss Derefter föredrogs bankoulskowtets betä nir 36, med förslag till förändrad 4 i ar 5:8 och 6:e afdelningarne i bankoieglemättets 6:e artikel, och bifölls detsamma med undantag i i li af 3:e punken, som återrötnitterades för att sättas i överensstämmelse med föregående beslut. JKn inbjudning från ridderskapet och adeln angående bärkomskottets betänkande n:r 35 aftlogs. Ståndet åtskildes kloskan , 2 e m. Bonteständet. N Till behandling förekom ekonomiutsköft2ts he. tänkande nio 116 om förändringar i kongl. för: ordningen om kommunalstyrelse på landet. Vid disknteriog af betänkandet i sin helhet ttrade sig för odeladt bif: Öla Jönsson, Smedrg, med hvilken Gross, Nyqvist, Fjernltind och Öbom m. fl. instämde, samt Olof Nilsson, Olä Larsson och Uhr, hvilken sednäte döck önskade att betänkandet måtte diskuteras punkttis. Johan Bergströth önskade äfven bifall till. betätkandet, likväl med deti ndring, att de båda rubrikerna i mantal och icke i mäntal satt fastighet måtte sammanföras under den gemetisamma benämningen jordbroksfastighet. C. lvarsson ogillade den åsigt hvarifiån utskottet i fråga om fyrkberäknvingsgtmden utgått, och yrkade återremiss å betänkandet. j Jjallström yttrade sig i samma riktning och önskade att man hade kunnat uppskjuta denna fråga till dess man först handlagt det blifvande betänkahdet om ny bevillningsstadga. Vid härefter verkställd föredragning punktvis af betänkandet voterades om första punkten, angaende föränd ing af 58 8 i nu gällande förordning om kommunalstyrelse på landet, och bifölls detsamma med 46 ja mot 8 nej. Öhige punkter äf betänkandet biföllos härefter utan diskussion. C. Ivarsson reserverade sig mot beslutet i förrkten, anseende att ståndet genom det gilvit på band på den åsigten, att jordfastighet lemnar större afkastring än 5 proattningscent, eller också beslutat en ny bes grund. I denna reservation instämde I Persson och Anders Gudmunsson. Vidare biföllos ekonomiutskottets betänkande nir 117. afstyrkande motion om ändring i 22 5 af gistgifveriordnihgen; statsutskettets utlärande n:r 98 om ytterligare anslag af 1600 rår till rikdagsarkivets underhåll och komplettering; nir 101, afstyrkande motion om åtgärders vidtagande till; skydd för krovolaxfisket vid AsbroiWiske åj och n:r 102, afstyrkande ifrågasatt, öfverlåtelse åt Nysätra socken af lägenheten Ängstorp, för inrättande af en 8. k. kyrkskola. Härefter föredrogs bankoutskottets betänkande i , om reglering af bankens dåneoch kreditivrörelse samt om användandet af den uppi lupna bankovinsten, och genomgicks dervid 28 punkter, med följande afvikelser från utskottets; örslag; qT: 2 års revisorers framställning om återupptande af bankens lånerörelse för guld och er. återremitterades på yrkande af Gross. för vinnande af bitall till revisorernas förslag; 9:de punkten. om kreditivet till manufakturdiskonten återremitterades med 40 röster mot 9. i den syftning hr Wal!enbergs motion afser, eller en indragning å detta kreditiv med 250,000 i rdr under hvart och ett af åren 1864, 1865 och 1866. På i punkten: afstyrkande bifall till 1860 : yrkande af Gross och Svensån återremitterades 15:de punkten, om försträckning till vissa filiaIbanker, på den grund att filialbanken i Oacarshamn icke blifvit tagen med i räkningen, emedan bankofullmäktige ej till utskottet inkommit med utlatande i afseende. å sistnämnde an Till följd häraf måste äfven de med denna punkt sammanhang egande 16:de och 17:de punkterna återremitteras. Slutligen återremitterades äfven 28:de punkten, med yrkande att allmänna lånediskontens fond måtte bibehållas vid sitt förra belopp 10,290,000 rdr. Telegrafonderrältelser. HAMBURG den 23 Maj, kl. 9, sv f. m. Newvwvark don 8 Maj. — Ratalien utan