satt, visserligen i allä fall icke kande inlösa sina kedlaf, min deh åsikt hade på åednare tider blifvit allmänt omfattad, att vinsten borde användas till bankens konsoliderande och den af utskottet föreslagna åtgärd skulle verka fördel aktigt på opinionen. Att använda de 5 millionerna till statens behol skalle väl ej medföra tägon fara, men skulle göra ett ogynnsamt intryck hos denha opinion, Talaren ville dock ej Hhötsätta sit återremiss, i fall ståndet ansåg en sädan nödvändig. Hr Akerman varnade för sammanblandning af bankens och statens affärer, anhöll om bifall till punkten samt ändring äf den bästföljandb, så att bankeh skulle deltaga i jernvägsiånet. Återremiss påyrkades vidare af greive Liljencrantz, hv v. Koch och hr Stuart, hvilken sistnämnde lemnade en upplysande histörik öfver bankovinstens aitvändafide under förflutna tider och andra till ämnet hörande frågor samt föreslog att 6 millioner skulle till riksgäldskontoret af denna vinst öfrerlemhas. — Ståndet beslöt att punkten skulle återremitteras. I sammanhang härmed återremitterades äfven den under nästföregående diskussion flera gånger vidrörda 45:te elier sista punkten, föreglående att är bankovitisten ett belopp af minst 5 tnilligner må under detta och 2 nästföljande år an vändes till inköp af lätt realisabla obligationer, företrädesvis sådana, hvilka af tiksgäldskontoret utgifvas för lån. som för svenska statens räkning kan komma att upptagas till fortsättande af statens jernvägsbyggnader. För äterremiss talade hr Stuart, frib. af Ugglas samt hrr Akerman och Reutersvärd. Dereter föredrogs bankoutskottets betänkande n:o 36. med förslag till förändrad uppställning al Ste och 6:te afielningarne i bankoreglementets G:te artikel och biföllos alla punkterna utom den 3:dje, föreslående att bankens kapitalöfverskatt eller grundfond skall utgöra trettio millioner och den dei af H:te punktens sednare afdelbing, som i afseende på medels utarordnande från reservfonden föreslär till inköp af obligationer enahanda 5 millioner, som i sista punkten af föregående betänkande säges. Dessa stycken återremitlerädes på ande at hr Stuart i konsegven: ned ståndets nyss fattade beslut. Vid ee föredrogs ekonomiutskottets betänkande n:o 11, i anledning af väckta motioner om tändringar i kovgl. förordningen den 21 Mars 1862 om kommunalstyrelse på landet. I punkten 1 ullstyrker utskottet bland annat att i 8 58 i afseende på fyrktal vid bertkningen af kommuralutskylder för Jordbruksfastighet stadgas: för jordbruksfastighet, chvad den är i tnantal satt eller ej. päföres en fyrk för bevillning till belopp af 1 till och med 6 öre; två fyrk för bevillning utöfver 6 till och med 12 ör för bevillning utöfver 12 tull cech med 18 öre 0. 8. vt Frih. Alströmer omtalade att man i utskottet få stut up pmörksamheten vid att komnmunalstadgans orimligheter genom detta förslag icke på långt vär afhbjelptes. men för denna gången ej ve at gå längre. Dock evär ett stånd redan återremitterat punkten och ett annat, nemligen prestestå det beslutat att deri göra en billig ändr talaren förorda detta beslut, hvari s 6. 12 och 18 i utskottets förslag af presteståndet blifvit nedsatta till motsvarande 1, 5, 19 och 15. ÅT samma mening var frih R. Cederst.öm. Grefve E. Sparie. som beklagade att klagomåJen öfver kommunalförfattningens brister vore så väl grundade, att man redan nu, då den är så y. mäste före ket ej kunde väcka förtroende. kunde icke bestrida billigheten af presteståndets beslut, men ville dock ej nn gå så längt, utan tyckte det vara il att åinöja sig med utskottets förslag, helst siffrorna der grunda sig på bevillningsprocenten och det dessutom lärer behöfvas nya ändringar vid nästa riksdag Sedan derefter äfven hrr v. Kock och Reutersvärd talat i samma syftning som frih. Alströmer, bifölls punkten med den af presteståndet beslutade ändring i nyssnämnde moment. Pa hemställan af frih. R. Cederström beslöts att nu i ordningen skulle till afgörande följa punkterna 4 och 5, emedan de nästföreghende på dessa bero I punkten 4 hemställer utskottet att 9 i författningen måtte erhålla följande lydelse: den, som är uppförd till mindre än fem lana fyrkar, som i 58 omförmälas, eger ej rösträtt vid kommunalstämma; egare afi mantal satt jord likväl undantagne, hvilket bifölls. I punkten 5 hemställes bland annat att röstvärdet skall beräknas efter det en hvar röstegande åsatta fyrktal. Dock må ej någon utöfva röstvätt för större antal röster än som svarar emot en tiondedel af kommunens hela röstetal efter röstlängden. Häremot uppträdde hr v. Koch, hvilken ansåg att genom antagandet af detta förslag ett förtryck skulle uppkorinia, ehuru S:n ej borde förblifva oförindrad. Foöreslog ett särskildt förmuleradt stadgande, hemtadt ur kommunalförfattningen för Stockolms stad, att vid anslag till nya företag . af de a!gifna rösterna skulle för bifall erfordras. Frih. R. Cederström med vaf att den föregående talarens förslag vore af god syftving, men då förhållandena i land och I stad äro olika. yrkade han att man heldre ville vidbbfva S:s förra lydelse. För afslag talade äfven grelve A. Posse, frih. Alströmer och hr Reutersvärd, Punkten afslogs. I punkten 2, hviken bärefter företogs, gjordes i sednate delen på yrkande af frih. R. Cederström den förändring att orden toch 8 124 uteslötos såsom en följd al nyss fattade beslut. Punkterna 3 och 6 bifölls, den sednare med iakttagande af de ändringar som kunna blifva en följd af hvad redan beslutzts. Lagutskottets memorial n:o 34, om antagande af ny sekreterare, bifölls. Slutligen föranleddes en stunds öfverläggning angående br Reutersvärds bordiagda förslag att inbjuda de öfriga stånden till biträdande af adelns beslut i frågan om bibana mellan Köping och Uttersberg. Friherre af Ugglas motsatte sig, emedan han anser inbjudningar olämpliga i allmänhet och vid detta fall isynnerhet, enär ämnet ändock kommer under pröfning. I samma syftning uttalade sig gretve E. Sparre. För inbjucningens atfgåenie yttrade sig hr Reutersvärd, hyuken Jäste uppmärksamheten derpå at hutvudtragan i atla fyra stånden bifallits och att här blott vore fråga om detaljerna. och i dylika fal hade ofta inbjudningar aigått. Sednasthade sådan från adeln äfgätt i afseende å sammanbind ningsbanan. De iänevilkor, som i öfriga stånd besiutits, vore aldeles orimliga Talaren hade sjelf fått uppmaning från ledamöter 1 prestestandet, hv t stånd afojort saken utan diskussion och votering. Härnti instämde gretve A. E Rosen och hr v. Ehrenheim. Inobjudningens af gående bifölls. . Prestoståndet. Återstoden af bankontskottets betänkande n:r 35 föredrogs och bifölls utan diskussion, ända till de tvenne sista punkterna, der utskottet hemställer att den sedan 1860 års början upplupna bankovinsten må få i banken bibehällas, samt att af nämnde vinst 5 millioner rdr under detta och två nästa år användas till inköp af hest sådana riksgäldskontorets obligationer, som utgifvas för apptagande lån till jernvägsarbeten. Prosten Ljunggren och riksärkivarien Nordström, till hvilka jemväl domprosten Sundberg anslöt sig. önskade att af bankovinsten 5 m rdr måtte användas till jernvägsarbeten, emet nämnde talare ansåge det icke finnas något att höja bankens grundfond till fulla 30 mill Debatten fördes för öfrigt egentligen mellan r arkivarien Nordström och doktor Rundgren, som försvarade utskottets hemestrllan, och med hvilken sig törenade kyrkoherden Wennerström, d:r Björkman och d:r Sandberg. — Prof. Selander ansäg likgiltigt hvilket beslut som fattades och förklarade sig nästan böjd för återremiss. Vid derefter anställd votering antogs med 17 röster mot 11 ett af de tre forstnämnda talarne H i : tre fyrk! i i i I a Endringar i densamma, hvil1