e, förenade sig talarne jemte hr Akefrhat härnti, och blef äfven denna förändring af ståndet beslutad; hvarjemte de öf1: riga stånden skulle inbjudas att beslätet biträda. I: I punkten 14 tillstyrker utskottet att filialban14 ker, oktrojerade 1858 och följande åren, icke må efter oktrojtidens utgång hafva att påräkna för j! siräckning från riksbanken. Hr v. Ehrenheim och grefve A. Posse samt frih. af Ugg!zs yrkade afslag, hvaretnot bifall begärdes af hrr Åkerman, B. Liljehöök, E. W. Nordenteldt och Lagergren I: samt grefve Liljenerantz. Penna sednare meÅiling segrade vid voteringen, som utföll med 38 ja mot 18 nej. . . Vid punkten AU, tillstyrkände åtskilliga förändringar i bankreglementet, yrkades återremiss af hr Åkerman, B. Liljehöök och v. Ehrenheim. Bifall, soin liktäl blef ständets beslut, begärdes endast af hr E. W. Nordenfeldt. ; Uti andra mom. af punkten 29 tillstyrktes att under hvartdera af åren 1861—1866 mättE inne-! hålläs 200,909 rdr at allmänna diskontfondefi. i För denna foRds bibehållande vid dess nuva-! rande belopp yttrade sig grefte Liljencranz För: bifall till utskottets förslag talade ht Norden: felåt, grefve A. Posse och hr Åkerman. Vid atistd votering bifölls momentet med 25 ja mot nej. ) Ständet åtskildes kl. , 3 och sammanträder åter i afton. Prosteståndet, Sedan borgareståndets inbjudning rörande beslutet om sammanbindningsbanan genom hufvudstaden blifvit ånyo bordlagd, föredrogs bankoutskottets betänkande n:o 35, med förslag till reglering af bankens låneoch xKreditivrörelse! samt om användande af upplupen bankovinst; ! Ihvarvid utan diskussion biföllos de 11 första unkterna utom den 8:de, som skulle diskueräs i sammanhang med sednare förekommande punkter. Om 12, 13 och 14 punkterna, som på en gång föredrogos yppade sig olika åsigter: Domprosten Sundberg yrkade bifall tll dej! två förra, men afslag å den sista. Dr Björkman medgaf bifail till de två förstnämnda, med ! den ändring i den 13:d få , att intill nästa riksdag endast filialbankerna i Lund, Hudiksvall foch Sundsvall må erhålla försträckning från riksbanken, men afslog den 14:de. 1 samma yrkande förenade sig prof. Agardh. l För bifall till utskottets hemställan talade riksarkivarien Nordström, som påpekade huru filial1 bankerna synbarligen tro sig ega rätti het attl! fråh riksbanken erhålla försträckning, samt l l framhöll att riksbankens rörelsekapital skulle på dem öfverflyttas, om möjligtvis ett stort antal nya banker uppstå, hvilka alla åberopa sam ma rättighet. I samma syftning yttrade sig d:rnä Rundgren och Sandberg. På framställd propo-s sition bifölls 12:te punkten, likasom den 13:del! och 14:de efter votering, den förra med 20 ja mot 9I nej, den sednare med 17 ja mot 12 nej. Härcemot reserverade sig domprosten Sundberg I och prof. Agardh. 15:de till och med 27:de punkterna biföllos! utan diskussion. 28:de pvnkten, der utskottet il 12 mom. föreslår allmänna diskontlånefondens minskning med 200,060 rdr under hvartdera af de nästföljande 3 åren, blef efter en kort dis ; kussion afgjord så, att första mom. bifölls, hvar-emot det andra vid votering afslogs med 18 rö1 å s ster mot 15. Slutligen bifölls äfven 29:de punkten angående räntan å riksgäldskontorets, sparbankers m. fl. kreditiver. Riksarkivarien Nordström yrkade nedsättning för riksgäldskontoret till 3 proc.; likaså kyrkoherden Wennerström, som dertill förordade samma förmån åt sparbankerna; prosten Berlin åter 3 proc. för riksgäldskontoret och 4 för sparbankerna. Porgareståndet. G Ståndet hade i dagens plenum förehaft bankoutskottets betänkan de n:r 35, med förslag till reglering af bankens låneoch kreditivrörelse , samt om användande af upplupen bankovinst, f, och dervid medhunnit de 13 första punkterna af i: betänkandet. De punkter som dervid varit fö-1 remål för diskussion, och denna ganska liflig, samt f derpå följande voteringar hafva naturligen va-1) rit den 9I:de som angår kreditivet till manufakturdiskonten samt ten 12:te och 13:de som röra filialbankernas ställning till riksbanken. : Hr Wallenberg hade i motion, till bevillnings: utskottet remitterad, föreslagit en successiv indragning, stor 250,600 rdr årligen, af manufakturdiskontens kreqitiv. Denna motion har ut-1 sko tet afstyrkt. Återremiss af denna punkt, il syftning af bifall till motionen påyrkades i bör(4 jan af hrr Wallenberg, Murn och Stråle, men sedan hr Hierta fästat uppmärksamheten derål, att det vore långt lämpligare att ståndet genast , fattade sitt beslut om indragning och föreslagit I; densamma till 150,000 rdr årligen instämde med honom de förstnämnde. Af samma åsigt voro likaledes hrr Ekman, Björck och Renström. Från I andra sidan erkändes visserligen det principriktiga uti de här framställda yrkanden, särdeles I om man toge saken ur banksynpunkt, men; framhölls tillika den stora nytta industrien i all-1t mänhet och särdeles de mindre kaptalfattigare industriidkarne hafva af denna inrättning. För bifall till betänkandet af dessa och dylika skäl yttrade sig sålunda hrr Rydin, Ekelund, Schenström, Gahn, Ljungberg, Hedman och Schwartz. I 4 Betänkandet bifölls med 30 röster emot 20. 12:te och 13:de punkterne föredrogos gemensamt j 7 och rörde sig diskussionen kring dem begge sam : tidigt. I 12:te punkten tillstyrkes att till kredi-, tiv åt filialbanker ytterligare medel ej må från); riksbanken anvisas, och i 13:de att nya filialbanker hädanefter ej må undfå kreditiv af riksbanIt ken. 12:te punkten bifölls med 23 ja mot 15 nej. I 1 samt 13:de med 21 ja mot 16 nej. -Såsom filialbankernas törnämste försvarare framstod hr Muren; med honom förenade sig hrr Wistelius, Grape, Dahm och Berggren i yrkandet om återremiss på dessa begge punkter. Man ansåg filialbankernes stora fördel ligga just deri att ge-j, nom dem riksbanken befriades från en lånerö-g relse som densamma egentligen icke tillkomme och i stället blefve förläggare för en mängd fili) t albanker som bedrefve densamma. Framhöllvidare filivlbankernas stora nytta för de orter de tjena semt den vinst riksbanken i detsammaj baft. Bifall till begge punkterna påyrkades afj6 hrr Lindström, Lallerstedt, Ekman och Gahn. j6 För bifall till 12:te, men återremiss å 13:de G punkten yttrade sig hrr Björek, Hierta och Wal-)g lenberg. Man förekastade filialbankerna i allmt G het att den nytta de gjort, de affärer de bedrifvit i c kunde på långt när ej med enskilda SN jemföras, detta bevisades medelststatistiska upp; gifter om iåneoch depositionsrörelsen. Vid deras inrättande hade man bland annat föreställt sig att de skulle verka för spridningen af riksbankens sedlar, motsatsen hade dock inträffat. Vidare framhölls faran för riksbanken af att på H detta vis hafva 10 millioner lästa samt den! ringa vinst riksbanken å dessa medel haft, ut-Ip visande 3 proc. mindre än hvad dessa medel anda använda borde hafva afkastat. Filial-1u äsendet vore ett nonsens och de enda banker, som förtj a namn, de som egde seju delutgifningsrätt. ligt vore dock kanske att 1 å på en gång låta dem upphöra. Derföre yr-!1 ade också några talare såsom nämnåt är återremiss i den 13:de punkten. Plennm afslutades kl. 4. 4 e. m. och fortsättes föredragningen af betänkandet i eftermiddagens plenum. K Bentieständet i har under förmiddagens plenum genomgått de delar af införseltariffen, hvilka äro hävförliga kKk under rubriken landtmannaprodukter, och derK vid beslutat tull å följande förut tullfria varor: Fläsk 3 rår pr centner och å humle samma j K belopp. L Vid frågan härom yrkade Larsson äfvensom ! I! mm