Aftonbladet – 22 maj 1863, sida 3

DAGENS PLENA. Riedorskapet ooh adeln. I föregående plenum hade ståndet beslutat att borgareståndets förut j bordlagda inbjudning om biträdande af dess åsigt angående norra stambanan skulle uppsättas först på föredragningslistan för nästföljande plenum att föredragas 1 sammanhang med bondeståndets inbjudning i samma ämne, hvilken redan förut var en gång hvilande och då begärdes på bordet för andra gängen. När i dag dessa inbjudningar föredrogos, uppträdde först frih. v. Kremer, som upplyste att han, när ämnet förevar hos adeln, varit hindrad alt sig infinna; men hvilken åsigt han än tillhörde, ville han nu ej förorda inbjudningarne, emedan sådant skulle innebära en förnärmelse mot den pluralitet, som genom votering fattat sitt beslut, men nu till större delen ej vore tillstädes. Häruti instämde till alla delar frih. R. Cederström. Dä sålunda diskussionen redan en stund fortgått, begärde grefve K. Hamilton inbjudningen ånyo på bordet, dervid åberopande 8 49 i riksdagsordningen. Häröfver uppkom nu en sirskild öfverläggning. Frih. A OC. Raab hyste inga särdeles grannlagenhetsförbindelser mot en pluralitet, som kommit upp i ståndet för en gång att rösta i eget intresse, men ansåg alt grefve Hamiltons begäran lagligen ej kunde förvägras. Af samma åsigt cm formtrågan voro frih. af Ugglas, hrv. Knorring och grefve Liljenerantz. Frh. Schultzenheim, som i hufvudsaken öfverensstämde med frih. v. Kremer, ansåg deremot bordläggning ej kunna beviljas och grefve Hamiltons tolkning ar 49 S oformlig. Enär bondeståndets inbjudning redan var två gånger bordlagd, måste den enligt grundlagen ovilkorligen föredragas och, enär ständet beslutat att begge inbjudningarne skulle tillsammans behandlas, kunde något uppskot cj ifrågakomma. Såväl denne talare gom frih. Raab