Aftonbladet – 21 maj 1863, sida 2

gifterna inkomsterna med 360 rdr för jordbruket och med 1900 rdr för trädskolorna, hvilken brist dock egentligen är orsakad dels genom det betydliga arrende som för denna jordegendom erlägges till Djurgårdskassan, dels genom den i förhållande till arealen dryga förvaltningskostnaden. Bristen på till1 räckliga ladugårdsbyggrader hade äfven vållat att den betydliga foderskörden icke kunnat tillgodogöras, en olägenhet som dock skulle blifva afbjelpt derest tillräckliga ladugårdsbyggvader kunde åstadkommas. I af seende på de betydliga utgifterna utöfver inkomsterna af trädgården upplyste redogö raren att de förra härledde sig från de kostbara och omfattande arbeten, hvilka under året der blifvit utförda, och hvilka först efter några års förlopp kunna lemna ökad afkastning. Med anledning af ryttmästaren v. Möllers framställning om behofvet af en populär beskrifning på de för landtbruket nyttiga och skadliga insekterna, hade akademiens förvaltningskomitt, i samråd med protessererna Bogeman och Wahlberg, satt sig i beröring med hr Holmgren (lärare i naturvetenska perna vid skogsinstitutet), som är sysselsatt med utarbetandet af en ny Handbok i z0ologien, hvars femte del kommer att omfatta insekterna, och hade det aftal blifvit med hr Holmgren tröffadt, att nämnde del oförtöfvadt skulle utgifvas. Professor Arrhenius anmälde tredje delen af magister Eneroths nyss utkomna arbete, Naturförsköningskonst, för hvars innehåll, som särdeles lofordades, en kort redogörelse lemnades. Lektor Tham, som med stort intresse egnat sig åt den svenska statistikens studium, hade med ledning af de i statistiska byrån uppgjorda sammandragen af de sist utgifna femårsberättelserna — hvilka sammandrag mycket berömdes — förevisade trenne af honom upprättade kartor, grundade på ofvannämnde sammandrag, hvilka förtydligade folsmängdens tillväxt, åkerns och ängsmarkens samt boskapsafvelns successiva öch relativa förökning i de olika landskapen. I sammanhang härmed hade hr Tham äfven för sökt att åstadkomma vissa jemförelser mellan Sverge och andra länder, dock erinrade talaren att dessa jemförelser tvifvelsutan voro otillförlitliga, enär femårsberättelserna icke med tillräcklig noggrannhet upprätta des. Denna åsigt delades af friherre Raab och doktor Gumeelius, hvilken särskildt framhöll huruledes de fortz3ående geologiska un: dersökningarne, som redan ådagalagt at trakter funnos, hvilka hittills ansetts ytterst ofruktbara, men nu ådagalagts ega jordlager af stor bördighet och ätkomliga för kultur. Så var t. ex. förhållandet med de ryktbare Svältorna i Westergötland. Begge dessa talare varnade för de slutsatser som man ville draga af femårsberättelserna i deras närvarande skick. Professor F. Lundberg omförmälde att från ett stort untal landtegendomar försports klagan öfver kornas kastning. Om orsakerna till denna för ladugårdsegaren förlustbrin gande olägenhet hade flera hypoteser blifvit uppställda. Men otvifvelaktigt vore, att ju mera man i afseende på kornas skötsel och utfodring aflägsnade sig från de enkla och naturlisa lagarne, ju mera man gjorde korna till drifhusväxter och beröfvade dem till räcklig luftvexling, desfo oftare skulle den antydda olägenheten uppkomma. En natur vidrig utfodring och skötsel måste menligt inverka på nerfsystemet, hvars öfverretning och förslappning tvifveisutan föranledde kast ning. Att den äfven kan uppstå derest i den spanmål som till utfodring användes t ex. mjöldrygor förekomma, har erfarenheten bekräftadt. Likaledes har en fransk djurläkare som eger stor praktik, tyckt sig (inna att kastning oftare uppstår då till fortplantping begagnats äldre tjurar. (Forts.)