Aftonbladet – 21 maj 1863, sida 2

got öfverraskad af att finna sin värdinna ute vid denna tid, blickade hon efter henne; men erfor en vild glädje då hon straxt derefter fick se en manlig figur, i bvilken hon igenkände Stefan, träda ut ur högra flygeln och taga samma väg som Gurli. Detta var ödet mig skyldigtt, mumlade madame Teverino, och hennes svarta ögon blixtrade. Nu undrar jag hvem som skall få Amy bort härifrån förr än jag vill. Ah, monsieur Brun, ni har således förverkligat mitt påstående att ni var förälskad i er sköna kusin. Jag talade mig sjelf ovetande sanning, då jag inbillade Amy att så var. Nu skola vi se till hvilken af oss två, ni eller jag, som är den mäktigaste. Hon gick in till dottren. uStig upp Amy, så kan du få tillfälle med egna ögon öfver.yga dig att Brun och fru von Stral vid denna tid äro på ett nattligt möte. Tyst som grafven, mörk som vinternatten, skältvande som ångesten satt Amy vid fönstret för att afvakta Gurlis och Stefans återkomst. Den förstnämnde kom ändtligen, men helt allena. Det lärer väl ej dröja länge innan äfven han blir synlig4, yttrade madame Teverino. En half timma förflöt; men då kom Stefan gående från samma håll som Gurli. Amy reste sig upp ifrån sin plats med en suck, så djup och eå full af qval och vrede att den tolkade hennes sydländska ursprung. CVi stanna qvar, eade hon och återvände derefter till sitt rum. Gurli höll på att med biträde af ein kammerjungfru Lotta, en ung flicka, den hon ört med sig från Stockholm, kläda sig mor sonen efter den ofvan skildrade natten, då samla Lisa, stödd på sin krycka, inträdde. Gummen hade haft nervslag och kunde au endast med möda transportera sig ifrån len ena platsen till den andra.