Aftonbladet – 12 maj 1863, sida 2

DEN RÄTTA) Ar MARIE SOPHIE SCHWARTZ. Äfven Gurli hade återfått sin munterhet, och man skulle ha trott att aldrig något moln fördystrat deras äktenskapliga himmel, då man under dessa få dagar såg dem tillsammans promenerande, åkande, ridande eller samtalande. Walter hade rest. Den skugga af djup saknad som skilsmessan från honom kastade öfver Gurlis själ, dolde hon omsorgsfullt på det Allon ej skulle märka den. Hade Gurli visat ett sorgset ansigte är temligen säkert att Allon vid åsynen deraf blifvit illa stämd och icke kunnat tillbaka hålla några bitande ord om huru litet han var för henne, då hon begrät hvar och en som begaf sig bort, oaktadt hon hade honom vid sin sida. Nära en vecka förflöt i lugn. Det var nu endast några dagar qvar till milsommar. Gurli hade hela dagen varit sysselsatt med att utdela befa!lningar åt husmamselleo, hushållerskan m. fl. och göra anordningar för de väntade gästernas emottagande. Den nya byggningen i parken hade blifyt möblerad och iordningsatt, så att den skulle kunna begagnas till ett slags samlingsplats der man, omgifven af blomsterdoft, grönskancle träd och blånande vatten, kunde vistas för att musicera, läsa, drömma och konversera. Det var ett litet feslott Gurli låtit uppresa, lika leende och nytt scm hufvudbyggningen var tung och dyster. ö Sc A.B. nr 19, 2—22, 25—27, 29, 30, 32 (B.), 54, 36 37, 40, (B), 43, 46, 47, 48 (B) 52-—55, 57—59, 61, 63, 64, 68, 70, 72,74, 76, 71 Ab. 80 82, så, 86—83, 91,96—98, 100, 106 och 105,