Aftonbladet – 9 maj 1863, sida 2

ER SVAR vv SSV Notvexlingen med Ryssland, . Sedan telegrafen hitfört underrättelsen att Journal de S:t Petersbourg offentliggjort noterna i polska frågan till Ryssland och ryska kabioettets derpå afgifna svar, meddelar värt officiella blad för i gär i original och öfversättning så väl den depesch, som från Stockholm, under den 7 sistlidne April, i detta ämne aflåtits till svensknorska ministern i S:t Petersburg, som ock den, hvilken, till svar härå, af furst Gortschakoff under den 26 (14) April, afsändts till ryske ministern härstädes, hr Daschkolf, för att K. M:ts regering meddelas äfvensom de till ryska ministrarne i London, Paris och Wien i ämnet, under samma dag, från Petersburg aflåtna svarsnoter: Dec är nästan öfverflödigt att fästa uppmärksamhet på det koapphändiga och kyliga sätt, hvarpå svaret till Sverge är affattadt, hvilket blir så mycket mera påfallande då man jemför det med de många artigheterna och vänskapsförsäkringarne i svaret till Spanien. Den ryske utrikesministern förklarar rent af att då han besvarat Sverges not, så är det för att tådagalägga det värde ryska kabinettet fäster vid att åt förbindelserna med hofvet i Stockholm bibehålla prägeln af förtroende (icke vänskap e. a. d.). Den som något känner den vanliga diplomatiska fraseologien inser lätt, att detta är ett temligen direkt uttalande af misstroende. andra sidan är det betecknande, att ehuru Sverge Norge, såsom varande en makt al andra rangen, icke ansetts värdigt att erhålla direkt samma vidlyftiga svar som de tre stormakterna, Ryssland dock ansett sig böra hänvisa på och i afskrift meddela samma svar, hvarmed på sätt och vis erkännts, alt Sverge-Norge intager en viatigare och mera betydande ställning i denna sak, än alla endra makter af andra ordningen. Statsministern fr utrikes ärendena till K, M:ts minieter i S:t Petersburg, hr baron Wendel-Jar!sberg; Stockholm den 7 April 1863. Nyheterna från krigsteatern i Polen tyckas, trots de oupphörliga motsägelser hvarmed de äro behäftade, bekräfta, att kejsarens myndighet dersiädes ånyo börjar att göra sig gällande, och att det endast är spridda hopar, som ännu göra densamma motstånd. Irsurgenterna lida brist på vapen och förråder och det skall utan tvifvel blifva dem nästan omöjligt att förse sig dermed. Under en sådan sakernas ställning, och på grund af icke blott vårt eget intresse, som mäktigt manar oss att anstränga alla våra krafter för att åstadkomma upphörandet af en ställning, som i sina följder skulle kunna blifva hotande för lugnet i Europa, utan äfven med förlitande på de upphöjda och ädla grundsatser, af hvilka — vi äro derom förvissade — H. M:t kejsarens hjerta är så djupt genomträngdt, att H. M:t icke kan annat än lifligt önska att derom afgifva lysande vittnesbörd, anse vi oss böra ansluta oss till de öfriga makter, hvilka, på samma grund som vi, uppfordrade att uttala sina åsigter, redan afgifvit sina föreställningar, för att försöka hämma blodsutgjutelsen och förskaffa Polen en ställning, som vore mera öfverensstämmande med de berätti ade sträfvandena af de välsinnade i landet, hvilkas antal obestridligen mycket öfverstiger deras, som icke genom billiga förbättringar skulle kunna tillfredsställas. Vi äro öfvertygade, att försäkran om mildhet och glömska af det framfarna jemte öppnad utsigt att erbålla en styrelseform, som vore egnad att betrygga en sansad frihet, skulle vara tillräckliga för att fullkomligt återställa ordningen och lugnet. Vi skola icke tillåta oss att på ett utförligare sätt antyda medlen härtill, — i detta afseende hafva Frankrike och Storbritannien redan uttryckt sina åsigter — och vi äro förvissade att H. Kejserl. M:t skall af egen ingifvelse utfinna allt hvad som säkrast torde kunna föra till ett mål, hvars ernående nödvändigt måste utgöra föremål för dess egna önskningar. Ni bör, hr baron, yttra eder i denna syftning, då ni har äran samtala med prins Gortschakoff, hvilken härutinnan icke lärer se annat ett uttryck af K. Mets regerings vänskapliga tänkesätt. Emottag c. (Undertecknadt:) Manderström. Kejserlige ryske utrikesministern till kejserlige ryske ministern i Stockholm hr Daschkoft. S:t Petersburg den 26 (14) April 1863. Kongl. svenska ministern har föreläst mig en depesch från hr grefve Manderström angående de farhågor, som Polens nuvarande ställning och det inflytande, som densamma kan utöfva på lugnet i Europa, ingifva hofvet i Stockholm. Hr grefve Manderström har gjort rättvisa åt vår höge herre, då han uttalat den öfvertygelsen, att H. M:t af egen ingifvelse skulle finna de åtgärder af mildhet och de framtidslöften som vore egnade att låta blodsutgjutelsen upphöra och att återföra ordning och lugn inom konungariket Det kejserliga manifestet af den 31 Mars är ett vittnesbörd att kejsarens omtanka redan var riktad åt detta håll. Man torde emellertid icke kunna förneka, att rörelsen hemtar sin förnämsta näring af de oupphörliga eggelserna utifrån. hafva derpå fästat de kabinetters uppmärkamhet, som ill oss ställt enahanda meddelanlen som det, hvilket kongl. svenska ministern nyss gjort. Ni skall dera! finna afskrifter här bifogade ifvensom de svar, hvilka jag, på min höge heres befallning, derå afgifvit. I afsigt att ådagalägga det värde vi fästa vid tt åt förbindelserna med hofvet i Stockholm bibehålla prägeln af förtroende, bemyndigar H. M:t eder att meddela hr grefve Manderström lenna depesch jemte dess bilagor. Emottag c. (Urdertecknadt:) Gortschacow. Kejserliga ryska utrkesministern till kejse: liga ryska ambassal ren i London, hr baron Brunnow. S:t Pecersburg den 26 (14) April 1863. På morgonen den 5 (17) April har lord Na ver tillställt mig bifog: de afskrift af en depesch rån henn.s sto. britanniska majestäts herr förste tatssekreterare angående den nuvarande ställingen i konungariket Polen. Den första delen af detta aktstycke är egnad t en granskande återblick på rättstrågan. Den ndra uttrycker den förhoppning, att freden nåtte varda konungariket Polen ätergifven och efästad på varaktiga grunder. Jag går att besvara dessa begge punkterilord usse!ls depesch. Beträffande rättsfrågan förnyar hennes storritanniska majestäts herr förste statssekreterare e bevis som redan blifvit anförda i hans deesch af den 2 Mars. Jag kan då åberopa mig å de anmärkningar som jag vid detta tillfälle JAart till dan annmalolba have an hasen Jäsan