Aftonbladet – 9 maj 1863, sida 2

gjorda framställningen att K. M:t ville innan proposition om jernvägsbyggnadernas fortsättning aflåtes till nästa ständer böra kommunerna i do respektive orterna, huruvida de vilja kostnadsfritt upplåta jord. Debatterna ha, hvilken än sakens slutliga utgång må blifva, onekligen medfört den fördel, att ständerna väl hädanefter komma att tillse om de löften som algifvas af orter och kommuner då det är frågan om att vinna jernvägar, verkligen äro juri diskt bindanae då beslut om jernvägarnes sträckning blifvit fat ade. Eno ganska egen företeelse är adelns afslag på fö slaget att staden Jönköping skulle tillförbindas upplåta den för station och verkstad derstädes erforderliga jord som icke redan är exproprierad. Denna punkt bifölls dock i borgareståndet, utan att ett ord der om yttrades, oaktadt staden Jönköping i detta stånd har sin egen representant. Bondeståndet har likaledes bifallit punkten, hvaremot den ännu icke är föredragen i presteståndet. På riddarhuset uppstod en vidlyftig debatt om den punkt, som afstyrker frih. A. C. Raabs motion, att nu inga andra jernvägsbyggaader skulle påbörjas än den nord: vestra banan. Grefve Liljencerantz hade isynnerhet ett ganska pikant yttrande, deri. han förklarade sig finna det helt naturligt att frih. Raabs motion rönte motstånd, då alla här närvarande, som ej voro i hufvudstaden bosatta, infunnit sig för att få sin andel i den stora utdeluvingen och icke ger na ville fara hem utan ersättning för resekostnad och dagtraktamente. Landtmarskalken fann sig föranlåten vägra proposition på yrkandet om bifall till frih. Raabs motion, då det egentliga svaret å densamma innefattades i samtliga utlåtandena om jernvägsbyggnaderna. Punkten lades derpå till handlingarne. Endast borgareståndet har hunuit så långt som till 8:de punkten, och dervid afslagit uskottets förslag om en fri mställning till K. M:t om banornas nedförande till hamnar och lastageplatser der sådant utan olägen-. het kan ske. AÅrendets behandling forlsättes i afton i samtliga stånden.