Aftonbladet – 6 maj 1863, sida 3

sjungen i kör af musikaliska akademiens elever och slutades med den sköna 4Polens frihetsbönt, hvaraf de fyra första raderna i hvarje vers sjöngos solo och i de tvenne sista hela kören instämde; hvarigenom effekten af den herrliga sängen ytterligare förhöjdes. Redan det med sann och ädel känsla töredragna solot var af ett djupt rörande och hjertgripande intryck, men då hela kören inföll med omqvädet: Hör oss i näd, o Herre, när vi bedja, Skänk oss värt land; o, slit förtryckets kedja. var det som om man förnummit ett sorgligt, klagande återljud af de brinnande suckar, som höjas ur mångtusende bröst hos det arma folk, eom, ännu i den stund som är, ensamt, hjeltemodigt och förtröstansfullt kämpar, lider och blöder för den dyrbaraste och heiigaste eak, åt hvilken menniskan kan offra sina krafter, sitt lif och blod. Konsertens öfriga nummer utgjordes af en tenoraria ur Mendelssohns oratorium Elias?, sjungen af den af hufvudstadens musikaliska allmänhet högt värderade musikälskare, som ou äfven utförde solosången i den polska frihetsbönen. Vidare spelade prof; Gustaf Mankell med sin vanliga utmärkta talang en fantasi för orgelns solostämmor, samt tillsammans med sin elev, hr Frans Holmberg, en större orgelfantasi för fyra händer af Mozart, i hvars sköna och harmoniska tonföljder man igenkände den, äfven i instrumentalkompositioner af hvad art som helst, ej mindre än i det lyriska dramat, lika undransvärde mästaren. Man hade i dessa nummer äfven tillfälle att iakttaga den goda beskaffenheten af kyrkans nya orgelverk. Den. nyligen hit anlände violinisten Frangois Prime hördes i tveime violin:jeser, den ena af Ernst och den andra af Mendelssohn, och hvilken sednare gafs i stället för ?La Målancolie? i anseende till något hinder vid ackompagnementet. Vi torde i morgon afton på hr Primes egen soire få tillfälle förnya bekantekapen med hans redan denna afton ådagalagda högst intressanta talang och skola derefter med första återkomma dertill. Äfven förekom en vack-r kör af Rolle, likasom de öfriga omsorgsfullt utförd af musikaliska akademiens elever under professor Cronhamns anförande.