Aftonbladet – 2 maj 1863, sida 3

(att det är vetenskaperna, som ytterst bragt I dessa reformer å bane, i det de trängt ned Ttill folket, förädlat och beriktigat samhällsläsigterna, humaniserat tänkesätt och seder samt ombildat lagarne. På det att vetenskaperna skola kunna utöfva denna bildande joch förädlande inflytelse, måste likväl en större allmänhet än den vid ett universitet Istuderande ungdomen göras deraf delaktig, Toch det bör otvifvelakugt ligga staten om hjertat att sätta hvarje kunskapssökande medI borgare i tillfälle att mätta sig från det rika Å bord, till hvilket hittills i vårt land endast Jfå privilegierade egt tillträde. Det råder i vår nationella uppfostran en brist, hvars menliga följder låta känna sigi alla grenar af vår statsförvaltning, ialla delar af vårt samhällstillstånd. Rikets hufvudstad saknar, hvad snart sagdt alla andra hufvudstäder i Europa ega, ett universitet. De flera förslag till afbjelpande af denna brist genom det närbelägna Upsala universilets hitflyttning, som blifvit väckta, hafva icke kunnat tillvinna sig den seger öfver försomar, häfd och lokalintressen, som för detta förslags framgång erfordrades; och om också ny motion härom skulle vid denna riksdag vinna behörigt afseende, måste dock alltjd flera år förflyta innan förslaget kan genomföras. . Under tiden lider likväl såväl embetsmannabildningen som vårt offentliga lif och andan i hufvudstaden, hvilken på landsorten utöfvar så stort inflytande, genom saknaden af de tillfällen till undervisning och intellektuel förkofran, som en högskola i Stockholm skulle hafva medfört. I följd af de svenska universiteternas belägenhet i småstäder, har det hos oss blifvit sed att de studerande, så snart de, efter en så hastigt som möjligt slutad examensläsning, inträda i det praktiska lifvet, albryta sina studier, samt att vaktgöringen och renskrifningen komma att utgöra en tyvärr alltför tankefattig fortsättning af kunskapssökandet. Det är min öfvertygelse att ett sådant afbrott af studierna utötvar en högst ofördelaktig inflytelse på vär embetsmannabildning och hela vårt statslif, samt att det skulle för landet vara af synnerlig vigt, om den från universiteterna afgångna ungdomen i hufvudstaden under de skickliga lärares led ning, som lätteligen här kunde erhållas, vunne tilltälle att fullfölja sina studier och hemta näring för det vetenskapliga intresse. som under den knappa examenskursen näppeligen hunnit vakna, än mindre tillfredsställas och utvecklas. Men äfven för den stora allmänheten tror jag att en vetenskaplig inrättning i Stockholm kunde medföra rikt gagn. Det klagas ofta öfver den flärdfulla ton och den brist 1å-allmänsanda m. m., som råda i huäfvudstadeh. Men man glömmer att hufvudstaden blott är nationens verk, att, så länge vi förneka densamma, de medel till intelligensens höjande och en bätt re andas utveckling, som hon länge med rätta af osa begärt och hvilken andra nationer längesedan beredt sina hufvudstäder. hafva vi ingen rätt att förundra oss eller klaga. Men hvad nationen i detta afseende åsidosätter failer tungt tillbaka på henne sjelf, och ett obestridligt samhällsbehof måste förr eller sednare, och desto förr ju längre det blilvit. försummadt, tillgodoses. Jag föreslår derföre att, intilldess Upsala universitet blir till Stockholm förflyttadt, hvilken åtgärd jag anser för nationens intellektulela utveckling af synnerligt behof påkallad, rikets ständer måtte anslå ett belopp af (30.000) tretiotusen rdr ärligen, till bekostande. af offentliga föreläsningars hållande i följande vetenskaper: Politisk och allmän kultur! storia, stätsrätt, stalistik och statsku skap i allmänhet, bio!ogi, fysik, mineralogi och praktisk lagiarenhet. Dessa ämnen äro blott förslagsvis fram-) ställda, då jag öfverlemnar åt vederbörande utskott att pröfva, om andta må synas detsamma af större behof jäkallade; men då statsutskottet vid förra rikedag afstyrkte ett i samma syftning af grefve Anckarsvärd väckt rslag, på den grund att närmåre utredning i ämnet säknades, en utredning, som likväl ett utskott otvilvelaktigt lättare är i tillfälle att lemna än en enskild motionär, anser jag I mig böra tillägga några ord huru jag tänkt! mig saken utförd. Jag anser en föreläsare, som under 8 måi nader af året bestred vetenskapliga lektioner i ämnen, sådana jag här ofvan föreslagit eller med dem likartade, icke kunna aflönas med mindre än 2500 å 3000 rdr om året, emedan, om också icke i företagets begynnelse den fordran bör såsom ovilkorlig uppställas, att han med ifrågavarande upprag icke finge förena annan befattning — I: en fordran, som ofelbart skulle beröfva den ij! nya institutionen utmärkta lärarekrafter, som nu äro vid andra inrättningar fästade — löneinkomsterna likväl icke böra bestämmas j till lägre belopp, än att förljente män, som1 ville åt detta kall helga sin tid odelad, kunde j j f 4 J l deraf hafva en tarflig utkomst. Till föreläsningslokaler kunna, efter hvad jag har anledning antaga, erhållas dels det stora auditorium — en af de största lokaleri Stocki; holm — som nu är i kongl. Vetenskapsaka-: demiens hus under inredning, dels ock de mindre rum, som äro derintill belägna. Vi dare saknar jag icke skäl antaga att kongl. landtbruksakademien skulle vara villig förl frågavarande ändamål en eller annan daågil: veckan upplåta en eller tvenne salar i dessfe hus; och hvad utrymme, som för öfrigt kände j! erfordras, skulle, om det ieke i något afl statens eller stadens hus här i BStockholm, erhöiles, kunna förhyras, såsom nu ofta sker! främmande hufvudstäder. Till apparater, möbler och inredning m. m., jemte uppass-11 ning, torde de medel af anslaget, som, ef-! ter det lärarnes arfvoden och hyresbeloppen ; utgått, återstode vara fullt tillräckliga. Skulle ld nägot öfverskott uppstå, borde det, efter min I anka, användas till en eller flera andra lä-! rares anställande -— hvarvid jag såsom föeläsningsämne ville särskildt anbefalla rätts; nistorien, hvilken vetenskap nu lärer fögal, pdlas vid Upsala universitet; och om åter!; orist ppkomme, saknas icke medel till dess i yllan de. t Jag bör nremligen nämna att ett större i antal högt aktade män inom och utom huf-, MR 0