tant Catharina och Elisabeth vilja vi införa läsarne på Birgersborg. Gurli och henres man hade vistats der omkring en vecka. Uuder genna korta tid hade emei:an Ce båda makarne rådt en egen spänning. Gurii undvek konseqvent hvörje tete A töte med Allon. Hon bade så myc ket att tola med Walter om. hvilken var den egentliga förvaltaren af Birgersborg; så många räkningar att genomse, förslager att uppgöra, att hon ej egde ett enda ögonblick öfrigt för mannen. Elisabeth hade tidigt på morgonen rest till prostens enka, för att stanna der hela dagen. Kort efter hennes aflägsnande emottog Gurli ett bref från tant Catharina, hvars innehåll på den unga qvinnan gjorde ett så djupt intryck, att hon förblef innesluten i sina rum hela förmiddagen. Som brefvet från den gamla betydligtiaverkade på Gurlis handlingar, anse vi 0s8 böra meddela innehållet deraf. Det lydde: sMin kära Gurli! tSom det torde draga om något innan du och jag träffas, vill jag på detta sätt sända dig en välkomsthelsning till ditt gamla barndomshem, dit du nu efter tre å:s frånvaro återvänd:i. Jag har visserligen skickat dig en sådan med Elisabeth; men det hindrar icke att jag skriftligen förnyar den, isynnerhet som detta hem varit allt annat utom fridens och lyckans. Under det tak dunu uppehåller dig hafva tvenne olyckliga qvinnor före dig kämpat och lidit. Den ena var din egen moder. Låt se, kära barn, att du ej blir den tredje. Du skall till svar härpå invända, ati du ej har makt nog att besvärja olyckan, i fall den skulle uppsöka dig. Barn, menniskan är sin egen lyckas smed. Ifråa den allgode kommer endast det godi är. Lidandet ådraga vi oss allt till det mesta sjelfva, emedan vi vanligtvis icke söka at! rätt förstå vår kallelse, utan handla i strid