Aftonbladet – 25 april 1863, sida 3

En engelsk damskräddare i Pa å sednaste tiden tagit lofven af de förnämsta konstnärinnor i facket. Han har sit: etablissement vid Rue ge la Paix och förstår konsten att hoppressa en dam kring medjan med en hittills okänd precision. Han vet på pricken det ställe, der tyget skall sluta tätt till, och der det skall alla i veck; han ser vid första blicken hvad som bör falla i ögonen och hvad som bör döljas, och himlen har gifvit honom förmågan att upptäcka lagarne för krinolicen och underkjolens kurva. I hvarje annat hänseende är hän en komplett gentleman, alltid väl rakad, alltid friserad, i svart frack med hvit halsduk och battistmanschetter, hopfästade med guldknappar kring handleden, och Ran fungerar med samma allvar som en diplomat, hvilken håller verldens öde i sin hand. Då han profvar en klädning på en af Chausse dAntins lefvande dockor, är det med djup uppmärksamhet som han fingrar på den, fäster nålar i den och sonderar den; han tar då och då ett steg tillbaka, ser i den i form af en lorgnett hopböjda handen och sortsätter derpå modelleringen med inspiration. Han sätter på prof en blomma här och en bandros der för att bringa harmoni i det hela, och under tiden måste den moderna Eva vara nolldeles resignerad och utan spår af rörelse under sin sk res hand. Siutligen, då han har manipulerat sin !era och bragt den i öfverensstäm aelse med sitt ideal, sätter han sig i en softa, kastar hufvudet tillbaka och kommenderar: Till höger,