Aftonbladet – 25 april 1863, sida 2

gamla Rom existerade en brandvaktekår, under befäl af de så kallade Triumviri nocturni?, men det är troligt, att romarne sjelfva i sin ordning lånat ideen från detta österland, hvarifrån vestern erhållit största delen af sin visdom och sin kultur. Orienten, som gifvit oss den högre lyriken, bokstafsskriften, purpura, fönsterglaset, ambrarökelse och öfversteprester, har äfven gifvit 0ss brandvakten. Beviset derför hemta vi ur Salomos höga visa, kap. 3 vers 1—3, der det heter: Jag sökte om natten i mine säng then min själ kär hade, jag sökte, men jag fann intet. Jag vill stå upp och gå omkring i staden, på gator och gränder, och söka then min själ kär hafver; jag sökte men jag fann honom intet. Mig funno väktarene, som kring om i siaden! gås hafven I icke sett then min själ ! jär haiver?? e. e. e. Förutsatt, att: wu dessa kursiva ord icke i sjelfva verket betydt i den hebreiska texten något: relt annatv.än hittills antagits, t. ex. på nig stirrade månen, hvilken å fästet går?,. — liksom det berömda ordet i Domarebosens kap. 5, vers 7, hvilket i vårt vanliga . samla testamente öfversättes med bönder4,: nen eljest annorstädes varit tolkadt som rådsförsamling, som de tappre4, de mäk i ige4 och sednast af den lärde dr Lindgren om — bygdens fi — detta törusatt, är : let uppenbart, alt vi här hafva för oss randvaktereas förekristliga stamfäder, och jet återsiår då endast att visa, det kine-; erna likväl kännt till denna vanliga inrätt-!q ing vida förr, t ex. cn 5 eller 6000 år öre den nuvarande kejserliga dynastiens ! ppkomst på Pekings tron. i Medeltiden upptog institutionen efter ro-s aerne. Tyskarne, hvilka uppfunnit krutet, i cheimeråderna, schellingeka filosofien och c