Aftonbladet – 23 april 1863, sida 3

n j tilläggande att i alla norska städer och byg ni göras iosamlingar till undersiöd med va a pen OCH ammunition ef den polska frihets a striden: . SA -) Ett pariserbref fill Indpendante ytir 1, alt man i högre kretsar i Paris, på grunc a leaf en depesch trån hertigen af Montebello 1 ingalunda väntar att de tre noterna skol röna ett gynsamt emottagande i Petersburg . I Krigsfarhågorna hafva gripit äfven de dip!o ? I matiska kretsarne. Hvad angår den store jmassan i Paris, hör man på kafter af allt . fslag den polska bationalbymnen sjungas a Sinnesstämningen är algjordt krigisk. a 5 POLEN. Det manifest, hvarmed den hemliga na tionalregeringen i Worschau besvarat der 5 I ryska amnesti ukasen, är af följande lydelse: Å —. Centrelkomiten såsom nationalregering. Regeringstidningen har i går oftentliggiort den till henne från Fetersburg med telegralen öfver. sända amnestiförordningen jemte bekräftelse på nu bestående inrättningar och löfte om deras vi dare utveckling, när och huru kejsar Alexander H det för godt finner. Hvarje polack vet rätt väl hvilket förtroende hah har att sätta till amnestien, likasom öfvern af den moskovitiska reg förekomm liga illasiomådt, att vitilibakavisa alla emedan vi börjat striden icke I måste sakna all garanti, utan föratt afskaka det fiendtliga oket, för att tillkämpa oss fullständig frihet och sjelfständighet. ; Vårt folk utgjuter sitt blod, emedan det vill hafva sin oberoende politiska existens, emedan det vill vara ett sjelfständigt och fritt folk. Den som har hjertat på rätta stället, han skall, i minnet af moskovitiska regeringens många grymheter, vid anblicken at så många nya offer och grafvar, vid åsynen af våra städers och byars rykande ruiner och våra mördade bröders ännu icke kallnade blod, bäfva tillbaka för tanken på en öfverenskommelse, af hvad slag den vara må, i med moskoviterna, samt med förakt förkasta amnestien, instämmande i hela nationens rop: Ned med czarens nådeakt! Vi hafva gripit till vapen, och vapnen allena skola föra vår strid med Moskau till ett slut. Warschau den 12 April 1863. Man har i Warschau gjort en upptäckt, som ej kan förfela att väcka ett visst uppseende i vestra Europa: gen i Polen offent liggjorda texten af amnesti dekretet afviker från den i Journal de S:t Petersbourg meddelade och till de vest-europciska tidniogarne öfversända texten, samt lofvar amnesti blott åt sådana personer, som blifvit indragna i upproret?; ledarne äro alltså uteslutna. Jtt telegram från Krakau af den 17 d:s meddelar, att Zavichost vid österrikiska gränsen besatts af en insurgentkår på 1500 man. I guvernementet Plock hafva tre nya kårer bildat sig under Podlewskis befäl. En stor strid har förefallit vid Babice, en ort belägen så nära Warcchau, alt man der om natten till den 15 d:s tydligt hörde handgevärselden, Puolackarne kommenderades af en officer, fom förut stått i rysk tjenst. Om morgonen den 15 d:s inrulftade i staden 5 gnear med såraderyska gardechusarer, bland ka en högre officer. Ryssarnes förlust i döde var 80 man. Samtidigt härmed stod vid Palow ena annan trälfaing, som slutade med ryssarnes nederlag. En ny drabbning har förefallit vid Konin, som slutade med polackarnes afgjorda se ger. Ryske generalen furst Wwtgenstein kastades med stora förluster tillbaka till stadens portar, och insurgenterna eröfrade en mängd vapen. Resningens leder förökas dagligen gesom förstärkningar, som från alla häll ullströmma. I Turek, der många väfvare-verkstäder finnas, stå dessa torna, emedan eamtliga arbetarne begifvit sig till skogs. Ett bref från Sandomirz yttrar, alt i detta distrikt växa insurgentskaror som svampar ur jorden4. Kreuzzeitupgs korrespondent bekräftar, att 1200 man temnat Warschau sedan den 11 d:g, för att ställa sig under polska fanan. Trotz den skärpta bevakningen vid österrikiska gränsen går den galiziska ungdomen i massor till Polen; ett ögonvittne såg den 11 d:s 400 man, be nade med belgiska gevär, gå öfver gränsen. Den beryktade general Berg har på egendomligt sätt börjat sin verksamhet i Warschau. Med anledniog deraf att de ryska civilmyndigheterna hade till honom insändt skrifvelser från städerna Bialaszew, Ostrolenka, Huta Bonda, Kuznoianka och Lendz, innehållande klagomål öfver att ryska trupper neådbränt en mängd hus och mördat Iredliga invånare, utfärdade generalen ett rundbref till samtliga civilguvernörer i konungariket, hvilket innehåller följande bestämmelser: 1) Att guvernörerna i sina officiella berättelser ej få begagna uttrycket Sinsurgeniband?, utan i dess ställe rebellband4. 2) Alt i händelse af en plundring eller ne dsabling, utöfvad afryska trupper, hvilka blott begagna sin rätt att straffa rebellerna på välförtjent sätt, 1å sådana handlingar ej betecknas med uttrycket tbarbariska, samt att guvernörerva öfverhulvud ej få fästa afseende vid civiltjenstemännens, uten vid den för tillfället kommenderande officerns rapport om sådana händelser. ITALIEN. Farini har träffats af ett slaganfall och hans tillständ anses vara hopplöst. Italie berättar, att italienska regeringen ofticiöst underrättat schweiziska regeringen om att Mazzini och hans anhängare uti kantonen Tessin förbereda sig till något krigiskt företag. Tidningen anser ej Garibaldi och handlingspartiet öfverhufvud böra ställas till ansvar för dessa företag af de exelterade revolutionärer, som stå under Mazzinis ome