Aftonbladet – 22 april 1863, sida 3

Finnes icke sådant i Paris eller i Stockholm, t. ex. vid Carlberg? Föräldrarne hysa lika mycker oro att skicka sina söner till Upsala som till Stockholm, åtminstone skulle tal. sjelf göra det. Orsaken hv nglingen tvärtom i den förra fi 8 ristaden har mindre skydd mot frestelserna ligger ii det bristande familjelifvet Med de lätta komi munikationerna kommer ju äfven ynglingen lätt till hufvudstaden och genom dessa resor är sedi än genom att ständigt ligheten mindre skyddad e i här uppehålla sig, då vanan sk öra mindre Frete: Fiera studenter bo ju för öfrigt redan nu ständigt härstädes, ehuru de resa ull Upsala för att afligga sina kunskapsprof. ej Tal. hade endast vidrört den juridis teten, men äfven de andra gällde da förhållande eller att man tvekade antaga latser derstädes, emedan man här lefver i cn iskare vetenskaplig atmosfer. En märklig omständighet vore tt ungelär samma talare, som nu ifra för särskilda bildande inrättningar i hufvudetaden, vid frågan om Carolinska institutet upptri S ältighet med universi tetet. Kunde icke vid det sätt, hvarpä representanterna från Upsala förfäkta dess intressen, afhålla sig från den tanken, att universitetet liknar en moder, som af kärlek till sina barn kramar dem sjelf ihjel (skratt). — Tal. slutade med det yttrande att Stockholms rätt härvidlag vore Sverges rätt och att denna rätt gi tiaera framåt samt slutligen skall göra Hlande. Hr v. Ebrenheim yttrade sig bifall, emejdan det alltid vore betänkligt att vilja rubba en institution, som står så högt i utveckling. Ett nytt universitet i butvudstaden erfordrade icke blott materiela utan äfven intellektucla krafter, hvarpå sanno! ån Någon utredning vore under nuvarande Hj omständigheter ej heller behöflig. I samma riktning talade frih. af Sehmidt. tl Hr FA. Cederschiöld ville icke upprepa de välbekanta skälen för en hitflyttning af universitetet, men kunde icke underlåta det erkännande att det egentliga intresset för studier hade Than erhållit i Stockholm och han hade skyndat ha för t ej tiliräcklig tillgång fimsig från universitetet, så snart examen var absolverad. Hade älven funnit kamratskapet 4 Stocklolm vara lika godt som i Upsala. Tal ansäg sig böra protestera mot ett i en nyligen om universiletsirågan utgifven broschyr förekommande uttryck, som benämner den kompakta opinion, hvilken påyrkar universitetets hitförläggande, för en okunnig och omdömeslös massas hugskott. Man har kämpat länge och står ännu på samma punkt, ty frågan kan icke lösas genom broschyrer. Endast genom en komit kan utrönas hvilka kostnader erf de möjligen blifva oerhörda, raöj liga. Instämde med reservanterna. Hr E. Nordenfelt, som inom utskottet reseråg icke inrättandet af lärostolar ande af poputsra föreläsningar till:äckTillfälle will äfER rdras; de kunn äfven bilverat sig, ans för 1 ligt för hufvudstad ven allvarliga studier borde finnas för yngre embetsmän och yrkesidkare. Anhöll om afslag samt bifall till borgareständets beslut, åsyftande att K. M:t måtte genom sakkunniga män låta utreda, huruvida och med hvilka omkostnader samt med hvilka åtgärder antingen ett nytt uninätet här kunde upprättas eller det gamla hitflyttas. Hr Olivecrona, som åter fick ordet, förklarade att populära föreläsningar böra vara skilda från universitetet, hvars olikhet med s. k. vittra samfund framhölls, Universitetet i London är egentligen hvad engelsmännen kalla ett colleges och kunde icke ersätta enhögskola. Då Guizot såsom landsflyktig uppehöll sig i London, hade han frågat den berömde Macaulay om han tämnade låta sin son bivista universitetet i London eller Oxford, hvarpå denne förklarat att han såsom familjefader gaf det sednare företrädet. Tal. bemötte derefter ätskilliga af grefve Sparre framkastade beskyllningar. De små universiteterna i Tyskland visade sig ega eu ganska k tigt vetenskapligt hf, hvilket synes af de tjenstfulla tidskrifter, som der utgifvas. Skulle visserligen kunna anses jäfvig att försvara Upsäla juridiska fakultet men ville endast hänvisa till aflidne justitieombudsmannen Westers sista embetsberättelse, hvari han berömmer landets juridiska bildning. Atthufvudsta-len åtminstone icke hade något företräde kunde förmodas deraf att de begge juridiska tidskrifter, som här utgifvits, icke velat gå af brist på bidrag. Detvore icke heller nyttigt för juris studiosi att vid terna afhöra casus förrän de inhemtat till lig teoretisk bildning och blifvit hemmastadde i civilrätten. Ett besynnerligt uttryck föreföll det tal. att bildningen borde koncentreras, den borde snarare utplantersa Protcsterade mot grefve Sparres utryck att idcerna ej få en högre lyftning i städer som bildat en Geyer och en Tegner. Ansåg icke det kamratlif, som finnes i Qvartier latin, vara något särdeles önskvärdt. Bestred att för några år sedan opinionen vid universitetet skulle varit mera stark för dess flyunivg. Skulle gerna understödja, om man ville anlägga en ny högskola på ett annat ställe än i Stockholm och yrkade fortfarande bifall till betänkandet. Frih J. W. Stjernstedt upplöste en sakkunnig persons omdöme om Qvartier latin, hvari det bland annat hette att detta var ett paradise, men icke det kristna utan Mahomets, samt att visserligen älven der fanns ifriga studerande i G:te våningen, men att han sett få individer i den kategorien. Tal. som vore en varm vän både af Upsala och Stockholm, önskade att populara föreläsningar borde härstädes hållas, men unde icke annat än rösta för bifall. Hr Salman klandrade utskottet för dess rent financiella motiver. En utredning vore önskvärd i enlighet med hvad reservanterna före Det vore alldeles för tidigt att änau ta fördelar och olägenheter at flyttningen. Universitetets utveckling hade skettjust genom påtryckningen at de vid hvarje riksdag återkommande motionerna och det klander som blifvit framstäldt. Man borde nu icke släppa frågan i dess outredda skick; komitter hade nedsatts för långt mindre vigtiga ändamål. Man tyckes anse universitetet mivudsakligen vara till för att examinera; tal. ville icke afgöra om ej detta lika bra kunde gå för sig i Stockholm. Men dess uppgift vore långt vidsträcktare, det representerar blomman i landets bildning som breder ut sig bäst från hufvudstaden. Kontrollen öfver studenterna kunde möjligen vara starkare i Upsala, men öfver professorerna vore den bestämdt större härstädes genom den stora allmänhet, som skulle besöka deras föreläsningar, utan alt af dem vara beroende i examensväg. Härigenom skulie äfven föreläsningarne blifva bättre och värderikare. Yrkade bifall till burgareståndets beslut. Ötverläggningen förklarades nu slutad och sedan borgareständets beslut i frågan blifvit till kontraproposition antsget, företogs votering. Utskottets hemställan bifölls genom 68 ja mot 34 n ens anspråk. ej Hr Sandströmer inlade mot beslutet en kraftig reservation. Ståndet åtskildes kl. , 10 på aftonen. sons Räiltegångsoch Polissaker. Eldsvådan å Lilla Essinoen. ne As