j Om morgonen, då Allon for till Pacten för alt uttaga lysning, kom hen in till Gurli, der hon satt i biblioteket. Hans ögon föllo på ett bret, adresseradt Vill madame Teveriao. SBrefvexlar du med henne?? frågade Allon. Icke just det; men jag har skrifvit och erinrat henne om löftet att komma hit på elt par veckor. Jag önskar att de med sång och musik skola illustrera brölloppshögtidligheterna.? Gurli, jag bönfaller att du icke må bjuda dem; sade Allon och fattade Gurlis hand. Vi äro ju öfverens att förelaga en tur åt Italien straxt efter bröllopet; hvad öfves då dessa menniskor för att förströ våra gäster? Bättre då att de komma hi nästa sommar. Gurli, du får icke säga nej, utan i detta arrangement göra som jag ber, om du håller mig st Må ske, nästa år således, sade Gurli och ref sönder brefvet. Åter förflöt tre veckor, och derefter kom — bröllopet; Stefan var den ena marskalken, Blom den andra. Båda fyllde sina platser så att de lemnade ingenting öfrigt alt önska. Det fanns likväl i den glada bröllopsskaran en person som icke ens bakom förställningens mask kunde dölja sina feislagna förhoppningar och det var Beata. lion hade nemligen på morgonen erhållit en afskrift sf det äktenskapsförord Gurli ojort med Allon och hvilket lydde sålunda: ense att Gurli Falkensterns man ej må få hvarken egandeeller brukande-rätten till egendomen Birgersborg eller den förmös net hon ärft er Bengt Falkenstemn, för idt i Tf, på grund af särskilda g dertill befogad?... ; bröllopet hade Gurli haft ett med Walier; dagen deretter emnade mulatten Birgersborg. Han skulle icke återvända dit på flera måiader; ty han ämnade än en gång besöka en jord, der hans vagga stått. D ångt samtal