Uti en artikel öfver den yttre politiker yttrar sig finska tidningen Ielsingfors Dag. blad på följande sätt: SVi hafva hört mången af de s. k. stilla i landena sätta i fråga, huruvida den curopeiska politiken egde något intresse för oss finnar. Man har till och med velat förklara en ledande artikel4 i utrikes-politik för ett hors doeuvre i en finsk tidning. Hvad angå oss Polens affärer? hvem känner icke denna utnötta fras? Hvad hade vi med orientaliska frågan att skafta? Och historien, ej mindre än våra dagars erfarenhet, visar dock, att vårt lands öden städse varit beroende af politikens vexligar. 1 sjelfva verket kan t. en konflikt i Kina när som helst göra Finland till krigsteater. Under Sverges stora historiska tid var Finland dess Achilles-häl; i dag är Finland den stora ryska monarkiens sårbaraste punkt. Vi bafva blödt för Sver ges ära och dess konungar; vårt arma land var ett ständigt strids-äpple mellan skundinaver och slaver. Det har nu blifvit ett strids fält för — Europa och Asien. Den internationella ställning Finland i detta afseende intager är icke olik Belgiens och Schweiz. Ett land, som ständigt är utsatt för att göras till krigsteater, bör ej mindre i mensklighetens än äfven i sjelfva de stridandes eget intresse göras neuralt. Vi kunna icke inse huru Finland skulle kunna underhålla en, än mindre ivenne stora armer. Finlands vidsträckta sjökust fordrar i sanning en icke ringa truppstyrka till sitt försvar. Det enda medlet att förskona landet rån outsägliga, ändamälslösa lidanden, vore lerföre, om begge de stridande makterna örklarade Finland för neutralt — och dess randelsflotta likaså, naturligtvis med undanag för krigskontraband. Månne man icke af Finlands fordna molerland Sverge och dess nuvarande mennikoälskande monark borde kunna hoppas en mtanka för Finlands intressen i den antydda iktningen? ATA