alt säväl 5. K. adia se r j draga dem från studier an Å tjorten skulle tveka ganska mycket att skicka sina 1 I söner till Stockholm. Ej heller trodde talaren C C 3 oädla HOJEN BRUCE Trodde att man ilandsatt redan examinerade skulle komma att fortfarande bivista föreläsningar, som åtminstone i ju: tidik omfattade blott elementarkunskaper. Och ij hvad föreläsningar i andra ämnen beträffade så j vore det bättre att hufvadstaden sträfvade för Jatt få offentliga föreläsningar hällfa af ptofes:sorerna vid de många lärda akademier och samfund som här finnas, än att få universitetet hiti flyttadt. Talaren vore öfvertygad att komme en gång universitetet att flyttas eller ett tredje universi:et att anläggas, så icke blefve det i Stockholm, utan i Göteborg, såsom den der vore den skandinaviska nordens förnämsta stad. MH Vid anställd votering mellan bifall till betänkandet och ett af hr Eemchen formuleradt förI slag så lydande: Att rikets ständer skulle till IK. M:t ingå med en skrifvelse, begärande en Jundersökning om kostnaderna för anläggandet Jaf ett universitet i hufvudstaden, vare sig att detta komme att ske genom Upsalauniversitetets flyttning elier tipprättandet af ett nytt tredje universitet, erhöll detta sednare 21 röster mot 16, I som tillföllo utskottets betänkande, hvarigenom I detta således af ståndet afslogs och hr LemI chens förslag bifölls. Benadestånder Öfverläggningen om riksbankens reOrganis: n. Vid föredragningen af betäkandet härom ytt! sig för Sven Heursin, som ansåg att man genom detta betänkande gifvit en Fdugtig örfilk åt 728 regeringsformen, som till en början stadgar: Riksens ständers bank förblifver hädanefter, som den hittills varit, under riksens ständers egen garanti och vård, så att den ostörd må förvaltas af de fullmäktige, hvarje stånd dertill förordnar. Genom antagande af det ifrågavarande betänkandet kommer deremot en del af riksbankens verksamhet att öfverlemnas åt en afdelning med benämningen Sverges bank, hvilken skulle er. hålla sin särskilda styrelse, hvars ordförande det skulle tillkomma M:t att tillsätta. Med anledning häraf hemställde tal. till talmannen om denne ånsåg sig böra framställa proposition på betänkandet, eller om icke rättast vore att hänskjuta detsamma till konstitutionsutskottet, att erhålla dess utlåtande öfver huruvida betänkandet i närvarande form borde till handläggning företagas, Talmannen förklarade nu, att han visserligen ansåg det kunna ifrågastttas att betänkandets förslager voro grundlagsstridiga; men detta kunde dock icke anses så klart och tydligt, att propositionsvägran kunde ifrågakomma. I korthet må nu här sägas att alla efterfz de talare i mer och mindre mån instämde af Heurlin utt åsigt i afseende å bet dets grundlagsstridi men att likväl ingen motsatte sig propositionC n uttalade sig för betänkandets FP i trodde att den föreslagna förändringen skulle komma att väsentligt öka rörelse kapitalet, ett behof som bäst ådagalägges deraf att riksbankens sedelstock befinner sig vid samma belopp nu som 1830, oaktadt industriens och näringarnes utsträckning och penningens förminskade relativa värde. Detta förhållande har äfven gifvit anledning till de så hatade privatban kernas uppkomst, hvilka åter skulle försvinna om riksbanken uppfyllde sin bestämmelse genom tt förse den allmänna rörelsen med etttillräckligt belopp af sedlar, och för hvilket ändamål tal. icke såg någon våda uti att sedelstocken ökades med åtminstone 15 millioner rdr rmt. Vore man icke nöjd med det föreslagna namnet Sverges bank, kunde man utbyta det mot namnet nationaibank, eller rikets ständers privatbank, hvilken den äfven skulle blifva derigenom att den gjorde de nuvarande privatbarkerna öfverfiödiga. Tal. hade heller ingenting emot om det medgifves enskilda personer att blifva aktieegare i den nya bankafdelningen. Tal. gillade finanskomitens betänkande i saken och ville ej motsätta sig bifall till utskottets förslag; men ansåg dock bäst att återremittera detsamma, emedan den administrativa delen dertill gaf anledning. Men sel var af enahanda åsigt som C. A. Larsson i fråga om :iksbankens nuvarande oförmåga att uppfylla sin bestämmelse. Anförde, ett bevis på hvad som kan göras, att enski banken i Stockholm med en grundfond af 1 million rdr utdelat 20 procents vinst åt aktieegarne och likväl afsatt en reservfond med 809,009 rdr samt att denna bank under förra året omsatt 490 millioner rdr. Hvad skulle icke då riksbanken med sin grundfond och sina resurser kunna uträtta. En reorganisation af riksbanken måste ske och talaren gillade de i andra punkten af betänktandet uttalade principer; men an: emot den föreslagna administrationen olämplig. Talaren ansåg till en början att den blifvande tyrelsen för tSverges bank bör göras så fåtalig som möjligt, emedan vi i den nuvarande bankens styrelseform med 12 fullmäktige hafva ett bevis på olämpligheten af mångtalet. Äfven ansåg talaren det oriktigt att K. M:t skulle tillsätta ordförande, och föreslag att styrelsen inom sig borde utse ordförande. Med anledning af dessa anmärkningar önskade talaren återremiss å betänkandet. Dessa af ofvanstående talare uttryckta åsigter för Lehofvet af en återremiss biträddes jemväl af Jonas Andersson, Aug. Andersson och Lönnberg. Uhr ansåg den föreslagna förändringen gå ut på att göra riksbanken till en privatbank; men tal. ämnade för sin del söka till att hålla igen ! så mycket möjligt vore och yrkade afslag å be-!l tänkandet. För afslag yttrade sig vidare: Nils Pettersson, ! Anders Gudmunsson, Östman, Matts Persson, Erik Ersson, Medin, Sven Nilsson, Paul Andersson, Rundbäck, Olof Nilsson, Per Nils: Liss Lars Olsson och Nyqvist, hvilka u i ogillande af den föreslagna förändringen ansågo I 6 att reorganiaationsfrågan ej kunde föriora, men s vinna på att hvila till en kommande riksdag. ) a Som närmndt är afslogs betänkandet med 481ks öster mot 34. 1 r Sedan denna öfverläggning var afsluta: u C. A. on motion om att rikets stä I s till följd af adelns och presteståndets för bon-, deständet sårande beslut i skjutsfrågan, att be-lu stämma en allmosa af 100000 rår till fördelFu ning på de hårdast tryckta skjutslagen — nu il. måtte besluta skjutshållningens ställande på entrepenad inom hvarje särskildt skjutslag; dock med det vilkor, att der ingen entrepenör vill åtaga sig skjutsning för 2 rdr pr mil med en3 häst, må det fortfarande åligga skjutslaget atti om skjutsningen draga försorg, samt att dejr 100,000 rdr adeln och presteståndet för skjuts11, ningens underlättande beslutat bevilja måtte re! serveras, för att deraf godtgöra de statens em-;. betsoch tjenstemän, hvilka i och för resor il! tjensten bevisligen för skjuts utbetalt mer än 1!n rdr pr mil. Motionen bordlades. i a J Till Redaktionen ef Aftonbladet. k Som jag i Aftonbladet för den 17 dennes uppf, gifves halva yttrat, vid ständernas gemensamma ö.verläggningar rörande 5ite hufvudtiteln, att ngland bar 11 gånger så många pansarfregatter som 1854, anhåller jag få upplysa, att mina h ord voro: Spaniens marinbudget nu är 111: gånger så stor som den var 18444. t Knut Posse. 3 FINE å Stockholms vattenledning. å Ena af öfverstelöjtnant Leijonancker aft ven berättelse om denna inrättnings til och förvaltning under är 1862 her blifvy POE SsDe