BTOCKHOLM aen 20 April Adeln och borgareståndet hade plena i lördags afton, derunder det förra ståndet afslöt behandlingen af femte hufvudtiteln, borsareständet åter behandlade förs om riksbankens reorganisation och universitetets flyttning. Märkligaste företeelsen på riddarhuset var det beslut, genom hvilket ståndet, 1 den mycket omtvistade frågan om exerc:sanslagets delning, uttalide sig emot regering ns af utskottet understödda förslag. Beslutet fattades med 76 röster mot 66. Det ådagalägger, att mycken vaksamhet och en fast sammanhållning egde rum hos det, hufvudsakligen af yngre sjöofficerare och deras vänner bestående parti, som bekämpade delningsförslaget, medan deremet mänga anhängare af den motsatta sisten gjorde sig så säkra, ett saken skulle gå deras understöd föruton, att de ioke aktade mödan värdt att tillstädeskomma. Vi äro temligen förvissade, att utan en sådan Jikgiltighet från åtskilliga ledamöters side utgå gen blifvit en anoan. Någon synnerlig praktisk betydelse irer beslutet emellertid ej komma alt medöra, utom det att möjligen en votering måste ske i förstärkt statsutskott. Att regeringens förslag der blir antaget är alldeTes gifvet, då borgareoch bondestånden enhälligt understödt detsamma, medan hos adeln och presteståndet besluten i motsatt riktning fattats med teinligen knapp majoritet och det således faller af sig sjelft, att meningarne måste blifva delade inom dessa stånds medlemmar i det förstärkta utskottet. För öfrigt förtjenar det antecknas och erkännas, att under femte hufvudtitelns behandling i stånden det visat sig, att man nu ändtligen synes ha tegit lärdom af erfarenheten och temligen allmänt funnit sig föranlåten medgifva, att det för Sverge är omöjligt att åstadkomma en stor sjögående flotta, eller, om vi genom oerhörda ansträvgningar och såsom tillförene genom främmande understöd åstadkomme en sådan, att det åtminstone är för oss omöjligt att underhålla densamma. Det är först i den mån man erkänner denna sanning och till följd deraf koncentrerar de krafter, vi kunna egna åt sjövapnet, på ett tidsenligt och fullkomligt effektivt kustoch skärgårdsförsvar, som landet kan af sina uppoffringar för sjöväsendet påräkna något verkligt gagn, något tillförlitligt värn för sin trygghet och sitt oberoende. Den i förmiddagens plenum i borgareståndet började debatten om riksbankens reorganisation fortsattes på eftermiddagen, och afslöts på det sätt, att förslaget förkastades. Det öde förslaget sålunda rönt både i borgareoch bondestlånden och antagligen går till mötes äfven i de andra stånden var att förutse, då åtgärden i fråga är alltför vidtomfattande och allt för mycket rubbar in rotade vanor och föreställningar, för att den icke skulle fordra en något längre tid för att allmänna tänkesättet skall hiona att blifva förtroget med densamma. Mot reorganisationsförslaget, sådant det nu förelåg, kande också göras åtskilliga icke ovigtiga anmärkningar. Behofvet af en förändring i riksbankens organisation skall dock säkert snart bringa andra förslag å bane och vi förutse att frågan efter hand skall vinna terräng. Derefter företogs den af presteståndet förut i en knapp vändning undanstökade fågan om Upsala universitets förläggande tull bufvudstaden, hvaröfver en långvarig och särdeles liflig debatt uppstod. Hrr Ljungberg, Lemchen, Blanche, Lallerstedt. Björck, Hierta m. fl. yttrade sig ilängre, till en del lifligt anslående föredrag för motionen, hvilken deremot af hrr Sommelius och Rydin m. fl. samt paturligtvissynnerligast hr Henschen bestriddes. Märkligt var att de ekonomiska skälen, som förut utgjort en så god käpp häst för motståndarne till detta förslag, nu mindre anlitades, sedan de, i följd af den frikostighet ständerna visa i frågor om materiella förbättringar, förlorat sin rätta udd. Man ville nu egentligen påstå att universitetet icke borde flyttas, sedan det en gång kommit på sia nuvarande plats, och der befunne sig så väl. Hr Henschen medgaf emellertid att det vore önskvärdt här i staden erhålla en statsvetenskaplig fakultet. Återstår att se, huruvida denna äsigt af talaren vidhålles, när hr Lemehens motion i detta afseende förekommer. Då åtskilliga talare uttryckt den åsigt, att man, till vinnande af större endrägt i beslutet, ej blott inom detta, utan äfven inom de öfriga 2:ne stånd, som ännu icke handlagt frågan, borde instämma uti det ef hr Ljungberg, uti hans reservation, framställda alternativa förslag, hvilket hr Lemcehen upptagit såsom sitt, nemligen att ständerna skulle hos K. M:t i und. begäraen komites nedsättande, för undersökning angående kostnaderna fir universitetets flyttning samt huruvida och hvilka åtgärder för detta ändamål borde vidtagas, blef detta äfven ståndets beslut. Frågan förekommer i afton å riddarhuset, och det vore önskvärdt att äfven detta stånd, som vid 1856—58 års riksdag endast med en rösts öfvervigt afslog motionen om hela universitetets flyttning, instämde i borgare-ståndets moderata beslut, hvarigenom en utredning af ämnet, som icke på annat sätt kan vinnas, omsider erhölleg. ss 0 AA Ma 4 DNA mm —— — — MM Fr mm PA Den 5 Augusti 1772 slöt Maria Theresia, Österrikes kejsarinna och Ungerns konung, den nesligt ryktbara traktaten med Ryssland och Preussen, genom hviiken Polens första delning blef en fait accompli. Iden härtill, utgången från Berlin, hade blifvit tagen i faderligt sköte af det österri ska kabinettet, d. v. s. af den då allsmäktiga österrikiska diplomaten furst Kaunitz; RyssSA nn a ga basiana hbunta häutgi.