Brakels on, ib flottans rörliga materiel underhåll den rörer minskning ; samt i anslaget för des: Häremot uppträdde först hr B 1, hvilker påstod, att utskottet icke besta hufvud sakliga i lans motion, nemligen att roddflottar ej till rörelsefartyg, utan endast till positionsbat terier, må användas, och yrkade afslag. . Hr Skogman försvarade utskottet, som icke egde tillräcklig sakkunskap i detta ämne oci derföre fästat sig vid det förslag, hvilket blifvi afgifvet af K. M:t, som eger tillfälle att hörs vederbörande myndigheter. . Hr C. J, Hierta ansåg att troddkanonbåtarnt ännu icke. borde utdömas från den rörliga ma terielen. Angkanonbåtarne hafva åtskilliga olä genheter; genom sin längd tröga i vändnin garne, genom bullret från maskinen och gni storna olämpliga att använda för spionering genom de höga skorstenurne svåra att dölja sam: alltför djupgående för många passager; äro de dessutom 10 gånger dyrare utan motsvarande artilleristyrka. En ångfregatt kostar lika myc ket som 170 kanonjollar. Anhöll om bifall till hvad utskottet föreslagit. Grefve A. E. v. Bosen förenade sig med hr Brakel. Det försvar, som är dåligt, blir alltid det dyraste. Roddjollarne passa endast för det artilleri, som förr användes. Ängjollarne hafva icke så stora olägenheter, som den föregående talaren framhållit; gnistorna t. ex. kunde ge: nom nyare uppfinningar förekommas. Våranuvarande jollar kunna aldrig komma i skotthåll emot monitcrer och duga ej till anfallsvapen, utan endast till positionsartilleri. Frih. af Ugglas talade för bifall och anmärkte, att hr Brakel nu synes hafva gått ifrån hvad han i motionen påyrkade, nemligen att alla roddkanonjollar skulle slopss; pu ville han deremot att åtskilliga skulle bibehållas till positionsbatterier. Statsutskottet hade fullt besvarat hr Brakel, men ville öfverlemna afgörandet åt regeringen. Grefve K. Posse uppläste ett yttrande af 1827 års statsutskott, som redan ansäg roddkanonbåtar odugliga. Hr Brakel bemötte hr Skogman. Hela verldens opinion vore en större myndighet än alla vederbörande. Anhöll att hr Hjerta måtte upplysa hvar hans roddjollar och slupar skulle pla ceras, om man fick underrättelse, att en rysk flotta kryssade mellan Norrtelje och Gotland. Vidhöll fortfarande att man ej rätt tolkat eller fullständigt besvarat hans motion. . Grefve vy. Platen begärde ordet egentligen för att påpeka det ovanliga deri, att ständerna skulle hos K. M:t göra en anhållan, det han måtte handla i en anda, hvari han redan tillkännagifvit sig skola handla. Yrkade bifall. Hr Brakel, som åter fick ordet, förklarade sig tacksam mot föregående talare, för det han sagt sig vilja gå på samma bana som motionären, nemligen att afskilja roddfartygen från den rörliga materielen ; men just för att grefve Platen dervid måtte få ett stöd hos ständerna, anhöll talaren fortfarande om bifall till hvad han föreslagit. Hr Hjerta replikerade den siste talaren och i förklarade sig vilja enskildt upplysa honom hvarest roddkanonbåtarne skulle placeras i hän-. delse ryssarne komme inomskärs. Hr Brakels pansarfaryg vore ju för öfrigt de, som skulle lörsvara Sverge. Vid derefter anställd votering segrade, såsom förut är nämndt, utskottets förslag med 91 för ster mot 61. i Hr Brakel reserverade sig, men gladde sig att öfvervigten på grefve v. Platens sida endast uttjorde besättningen på en half kanonslup. ti Junkten 3, angående flottans nybyggnad, tillstyrker utskottet, att rikets ständer, jemte bifall till K. M:ts framställning i hvad den afser beredandet at nödiga tillgångar för ny sjökrigsmateriels anskaffande under nästa statsregleringsperiod, måtte dels å riksstaten låta uppföra nu varande anslag till flottans nybyggnad till oför. minskadt belopp, eller 162,000 rdr årligen, del ock såsom extra anslag för åren 1864, 1865 och 1866 anvisa en summa af 1,800,000 rdr, att med n tredjedel eller 600,000 rdr, under hvartdera: iret utgå och tillika med öfriga för ändamålet. beräknade tillgångar på anslaget till flottans ny-: byggnad öfverföras, för att samfäldt med detta. redovisas, och att samtliga dessa medel och till-; sångar ställas till K. M:ts disposition, för att,: nligt de af nuvarande departementschef upp-i sifna allmänna grunder för anskaffande af ny: srigsfartygsmateriel, användas. refve v. Platen, som talade för bifall, ön-; kade det tillägg, att K. M:t af de medel, som! tälldes till dess disposition, äfven måtte få an vända hvad som erfordrades till fullbordande af: len redan påbörjade reparationen af ångfartyget Gefle, samt upprepade hvad han redan under d semensamma öfverläggningarne yttrat, att orsa cen hvarför han ingick på den nedprutning utkottet föreslagit vore de tvilvelsmål, som på sed1 raste tiden uppstått om pansarfregatternas lämp-: ighet, ehuru det vore möjligt att man i en fram id kunde anse nyttigt bygga pansarfartyg af: irre modell. Hr Brakel framhöll den motsägelse, som han insåg ligga deri att utskottet på ena stället säser det vara omöjligt att bestämma beskaffen-: veten af den blifvande krigsmaterielen och ett. tycke derefter att rikets sjöförsvar icke bör an agas komma att ordnas på det sätt han föresla. i it. Förklarade att han i sia motion icke hbe-: tämdt föreslagit att pansarlartyg efter La Gloies modell skulle byggas. Kunde icke gå in på, ågon nedprutning athvad KE. M:t föreslagit, utan : nskade att på ordinarie stat måtte uppföras en: rlig summa af 900,000 rdr, det minsta, som nu : ehöfdes. Frågade sjöministern om icke Dan mark till svenska regeringen framställt något för. lag till flottornas gemensamma ordnande; om: etta blifvit afslaget, kunde det intressera stånet att få veta orsaken. Emot grefve v. Platens örslag, angående ångfartyget Gefle, hade talaren : ngenting att invända, men yrkade för öfrigt med fslag på punkten bifall till K. Maj:ts proposi i ion. H Frih. J. W. Stjernstedt yttrade sig i samma ; yftning. Ville undandraga regeringen kolektivt nsvar, om flottan ej vore organiserad inom 9: r; det kunde ju hända att sjöministern blefve i juk eller toge afsked. Yrkade bifall till hvad; . Maj:t, icke hvad departementschefen begärde. I Grefve af Ugglas förordade i ett längre lifligt i) ch vid slutet med bravorop helsadt föredrag in; örandet af monitorer, hvilkas fördelar framför! ansarfregatterna framhölls. Landtförsvaretblefve alla fall hufvudsaken. Skulle gerna sett, att: atsutskottet kunnat vara något frikostigare; men sonomiska skäl hade hindrat. Hoppades att: id nästa riksdag organisationen må vara på örjad och de blifvande behofven öppet framgRas. Hr Skogman vidrörde äfven de ekonomiska sälen. Frågan hade varit om man genom föslående af för högt tilltagna belopp skulle ut tta sig för en votering i förstärkt statsutkott; a kunde adelns beslut i en annan riktning enz ist blifva en opinionsyttring, emedan punkten) dan genom tre stånds beslut vore antagen. Föri. arade utskottet mot hr Brakels beskyllning för: otsägelser; denne hade i sin motion uttryckli-: n förordat pansarfregatter enligt modellen af a Gloire, som redan vore af alla utdömd. Hvad !: skottet yttrat om likartade förhållanden emel-. n Sverge och Amerika egde sin grund, ty begge l nderna egde stora i landet djupt ingående viir, vidsträckta insjöar och inga kolonier. Taren hade för öfrigt ingenting emot det af grefve Platen föreslagna tillägg. Frih. Stjernstedt anmärkte att om man ännu vore öfvertygad hvilket system som vore det! ista, så att medlen ej kunde med klokhet an3: indas, funnes de ju alltid i behåll till nästa IE l j j 4 1 Ck l Hr Tentgonimeric-Cederhjelm talade för bi14 4 U af ekonomiska skäl Vara Nm Am met (8