r ningsanläggningen uppgick vid 1863 års slut till 1,203,853 rdr 86 öre. Beträffande Jkonsumtionen anföres, att den här ofvan anförda betydliga utsträckning af -Irörnätet och servisledningarnes tillväxande lantal otvetydigt bevisa den stora och opåTräknade ägenhet, hvarmed stadens invånare begagnat sig af vattenledningen. Afven det högsta antagande af en probabel konsumtion ötversteg ej 50 hus årligen, och den verkliga har redan första året al anläggningens drift mer än 3 gänger öfverstigit detta antagande. . Utor denna afdelning af berättelsen, hvilken tvifvelsutan för allmänheten har största inttesse, anse vi oss böra återgifva följande utdrag. Der heter: . De anmärknisgar, som i början så ofta gjordex mot det höga priset å vattnet, hafva nästan helt och hållet upphört till följd af erfarenheten af att detta pris för en obegränsad tillgång på rent och drickbart vatten betydligt understiger hvad förut betaltes för en ringa qvantitet dåligt. Ofta är händelsen, att hyresgäster få till husegarne betala 3 å 4 gånger mer än vattentaxan bestämmer. men det oaktadt söka att få vatten inledt, hvilket förhållande torde tydligt tala för taxans låghet. Den förändring, som vidtogs i taxan att frikalla rum under 120 qvadratfots yta från betalning, torde ej kunna anses lämplig, enär derigenoi wppstått sådana fall, dervid blott omkring halfva antalet rum i vissa hus kunnat taxeras, hvarigenom en äMdeles omotiverad nedsättning i aigilten uppkommit. on Hushållsförbrukningen upptager vigtigaste rumI met bland konsumtionsrubrikerna. För denna Järo 190 kontrakter afslutade, enligt hvilka betalning erlögges för tillsammans 6321 rum. Näst hushälisförbrukningen är den för industriella m. fl. särskilda ändamål den vigtigaste. För denna konsumtion äro 23 kontrakter afslutade med betalning för vattnet efter mätning och 67 kontrakter med betalning efter ackord. Den enligt mätning betalda vattenqvantiteten utgör 10,388,230 kannor. Afnämarne för industriella m. fl. behof utgöras af: 13 bryggerier, 1 mälteti, 6 bagerier, 5 smedjor och mekaniska verkstäder, 11 vinkällare och destilleringsverk, 2 tvättinrättningar, 2 ångavarnar, 2 slagterier, 3 garfverier, 1 kemisk fabrik, 2 gaivanoplastisk fabrik, 2? såpfabriker, 1 tobaksfabrik, 1 kakelfabrik, 1 färgeri, 1 tryckeri, 1 medikopneumatisk anstalt, 2 apotekslaboratorier, 3 fotografiska atelierer, 1 gasverk, 15 diverse nybyggnadsarbeten m. m. Den i taxar bestämda fasta mätareafgiften har medfört den största olägenhet vid konsumtion för industriella behof, enär då dessa ej fordra stor vattenqvantitet afgiften för vattnet skulle blifva så orimligt hög, att dess utgående efter mätning ej kan ifrågasättas, utan måste uppgöras efter de alltid otillförlitliga ackorden. Det är derföre af hög vigt, att så snart som möjligt få bort utur taxan denna olämpliga bestämmelse och i dess ställe för mätning införa en taxa, graderad efter förbrukningens storlek, såsom vid andra vattenledningar befunnits ändamåisenligt. . Käunstenssköljning har verkställts fill betydlig utstr ing, särdeles inom Nikolai församling, der de flest nstenar blifvit dagligen spolade. vtandet häraf på snygghet och sundhet har visat sig särdeles stort. Att sköljningen varit vidsträckt, får dock ej tillskrifvas husegarnes benägenhet att begagna detta snygghetsmedel; ty, såsom här redan visas, endast ett obetydligt antal sådane, eller 194, hafva dertill anmält sig för en sammanlagd rännstenslängd af 23,387 fot. Då rännstensspolning vid ett hus ej kan ske utan att nedanför liggande hus äfven få sina rännstenar sköljda, så förklaras lätt spolningens stora utsträckning och den ringa ersättning som derför till anläggningen ingått, utgörande blott 3272 rdr Gi öre. Att rännstenssköljningen borde vara en gemensam angelägenhet är otvilvelaktigt och har trån allmänhetens sida ofta påyrkats. Med anledning häraf föreslog direktionen Nikolai fö i den enda deri rörens utsträckning spolning, att för den obetydliga gemensamma afgiften af 6000 rår årligen få samtliga rännstenarne inom församlingen spolade, men förslaget afslogs på sockenstämman. Vattning af gator, gårdar och allmänna platser, 656,145 qvadratfot, har inbringat 1328 rdr 68 öre, af hvilket belopp drätselkommissionen för 647,940 qvadratfot erlagt 1295 rår 88 öre, hvaremot enskildas afgifter för 8205 gvadratfot uppgå endast till 32 rdr 80 öre. Öfriga konsumtionsrubriker, såsom för hästar, åkdon m. fl. hafva varit obetydliga och inbringat endast 232 rår 82 öre. Totalqvantiteten pumpadt och konsumeradt vatten uppgår till 114,.401,120 kannor, eller i medeltal 313,430 kannor om dagen. Vid eldsläckningar har vattenledningen fortfarande visat sin stora betydenhet, enär omkring 13 eldsvådor inom rörnätet red dess tillhjelp hunnit släckas innan elden fått någon egentlig utbredning, och vid de eldsvådor, som uppkommit utanför rörnätet, bar vattenledningen antingen medelst sammanskrufvade slangar direkt kunnat föra vatten till brandstället, eller ock lemnat vatten till åkarne. Att vid eldsvådor utom rörnätet vattenledningen lemnar cen jemförelsevis ringa hjelp är oundvikligt, och att sådana eldsvådor särdeles fortare än förut kunna släckas, kan ej fordras. Utgifterna för administration, drift och underhåll ha utgjort 42,902 rdr 88 öre, inkomsterna af förbrukningen 23,415 rdr 75 öre. Inkomsterna af vattenvförbrukningen under sednare hälften af år 1861 uppgick till 5301 rdr 98 öre, svarande mot cirka 10.600 rdr för helt år. Under år 1862 hafva följakiligen dessa inkomster ökats med omkring 13,000 rdr och blott lemnåt en brist af cirka 19,000 rdr för betäckande af utgifterna för administration, drift och underhåll. Sannolikheten att-snart kunna betäcka dessa årliga kosinader med inkomsterna af vaitenförbrukningen anser hr Leijonancker således vara ganska stor. Den för närvarande anmälda konsumtionen svarar mot en årsinkomst af cirka 32,000 rdr. På direktionens förslag ställde Stockholms stad genom beslut den 18 December 1861 en summa ef 100,000 rdr till direktionens förfogande, att i mon af behof upplånaus för betäckande af bristerna i årsinkomsterna. Af detta belopp har dock år 1862 ingenting behdft anlitas, enär dels från år 1861 qvarvarande tillgångar och dels inkomater för effekter från materialförrådet varit äckliga att betäcka årets brist och ändå lemna en behållning i kassan. QI Til Redaktionen af Aftonbladet! Uti Aftonbladet p:r 86, under rubrik Universitetsfrågan, läses bland an följande: Sistlidne höst, då prof. Olivecrona funn Snödsakad lemna sina tjenstegöromål, för att bivista riksdagen här i staden, och prof. RabeSnius befanns förat här, i allmänt uppdrag staStionerad, samt adj. Nordling var i Svea hofträtt adjungerad ledamott e. e. — — — — En dylik anm seende på lärareverksamhetern — seende fö katalogens ofa ligen angådighet och