Aftonbladet – 17 april 1863, sida 2

Han tyckte om mörka sådana och han önskade, att kon icke ville nyttja andra. Han bad benne derom, och Gurli hade bort göra honom tili viljes; men, nej. hon gjorde det icke, uten barvid middagen, då tlertalet af balgästersa äanu voro qvar, en ljusgul sidenklädning. Allons lyone blef nu ohjelpligt. Gurlis leende förmådde icke klarna upp hans panna, utan han uppsökte Amy. Det första denna yttrade var, att hon tyckte det ljusa kläder missklädde Gurli: men att hon fann det neturligt att Gurli skulle bära sädana, då Stefan tyckte att de klädde hevne. Allou kände sig förnärmad af Gurlis uppförande och höll sig på afstånd från henne. Mot aftonen reste de af balgästerna som stannat öfver natten, och man var nu ej flera ä igt. Vid frn n morgonen derpå infann sig Gurli hvitklädd. Nu kunde icke Allon beherrska sig längre. Gad verhvad han sade: men en hel hop dum ord var det. Gurii blef ond och behöll den hvita klädningen hela dagen. en nu sökte Alon sin tröst i Amys sällskap; men utan att dervid vin.a något annat än att hans svartsjuka stegrades, Et: par dagar förgingo under en stigande pänning, hvilken slutligen från Allons sida ledde till ett stormande utbrott. Han uttelade för Gurli sårande ord och hon, som i silt hjerta i kunde förneka att hon handlat utan afseende på honom, blef missnöjd med sig sjelf och äfven med Allon. Hon afhörde honom med bitterhet i hjertat öfver sin egen bristande förmåga att ratta sig efter andra och harmades öfver hans ofördragsamhet. Hade Gurli räckt Allon handen och uttalat ett enda ord om att det gjorde henne ondt att hafva bedröfvat honom redan vid början af deras förlofning, hade Allon kastat långt ifrån sig, allt annat inflytande än kärleken, Nu behöll Gurli sin ånger