Aftonbladet – 17 april 1863, sida 2

vrida sjelfva de fokta, på hvilka han vill stödja 218, till användbarhet för sina ändamål. Så tll exempel söker han, då han I vill förveka det universiteter blifvit flyttade I till eller i sednare tider företrädesvis uppi rättade i hulvudsiäder, aft påstå, det hvarken Pesth i Ungera eller Bern i Schweiz: i äro hulvudstäder ); men då han behöfver höja smäåstadsuniversiteterna, på de igas bekostnad, så får man den iustbara äsynen al universitetets i Königsberg upphöjelse tili hufvudstads-universnet! Det skulle nemligen belinna sig i aftagande, i jemförelse med det i Greilswald. Förut, och så kort förut, att det återfinnes på nästlöregående sida (den 24:de), söker författaren insinuera, at: motionären framkommit med den oriktiga uppgift, att Breslau vore huivudstad (ehuru den af författaren sjelt införda citationen ur motionen visar, att något sådant alldeles icke i denna förekommer), hvaraf han tager sig anleduing yttra: Deraf (neml. af strö skriftsförfattarens egen grundlösa insinuation) lära viatt Preussens provinskujvudorter stundom få den äran att anses för butvudstäder; hvarpå han talar om höcuspocus m. m. i samma stil. Nu åter gör han sjelf Königsberg, som i sjelfva verket icke helär annat än Sprovinshutvudortt och för st har omkring 40 000 menniskor mindre ler än Breslau, till huvudstad. Granskar man dergå sjelfva jemför emellan detia kallade bulvudstadsuniversitet och universitetet i Greilswald, så synes äfven denna vara mera slugt än upplysande uppställd. Han har neraligen valt en tidpunkt, 1919, då Greifswalds u ersitet befann sig i eni knade blott deles ogynsam ställning och rä 63 studenter, medan Königsberg sedan det förra är 1860 od uppnått siliran 205 351, så visar si versitetet en, r ättare nigsberg blott ifswaldska unisärdeles hög prouression. Men om författaren behagat välja en närmare tidpunkt, t. ex. 1853—54, då Greifswald hede 222 och Königsberg 284 studerande, utfalier den för öfrigt likgiltige jemförelsen vida mindre of rdelaktigt för det sednare. Betecknande är äfven att förfuttaren förtegat alla de öfriga för dogmen om småstadsuniversiteternas blomstring mindre väl talande fakta, som kunnat anföras, t. ex. förhå:landet med Bonns högskola, hvilken år 1853 —51 räknade 853, men 1558 —59 ned gick till 793, bvarpå densamma 15 väl erhöll ett högre lärjangeantal, men än dock i deita afseende stod lägre än för 6 år tillbaka, eller med universiteterna i hufvudstäderna Berlin och Wien, der lärjungeantalet, trots den höga siffra det redan förut uppnått, befinner sig i fortfarande tillväxt, i Berlin under 6 at de sednare åren från 2204 till 2434, och i Wien, åren 1851 till 1857, från 2416 till 2925. Det af författa ren öfvermåitan prisade universitetet i Täbingen hade år 1830: 852. 1850: 806 och 1861: 721 studerande! Författaren kan icke förueka att nära hulften at de tyska små stadsuniversileierna blifvit indragna elier med andra eammanslagna, samt att det der emot (säsom äfven hr Olivecrona medgifver) är egentligen under närvarande serel som universiteter grundats i hufvudstäder. Har detta skett af en tillfällighet, och månne det är i anseende till de i Tyskland 8. k. Syråuniversiteternas blomstrande — tillstånd, som de blifvit upphäfna. Det var en despot, säger den värde förfatlaren, som indrog universitetet Olmätz.4 — Möjligt, men icke var det för att unc dertrycka det vetenskapliga lifvet vid detta smästadsuniversitet, som vintersemestern 1853—54, således kort före nämnde indragning, hade blott 199 studerande. Samme despot som hade verkliga skäl att vara missnöjd med studenternas anda i Wien, och efter uppresningen 1548—49 var betänkt på alt flyita universitetet till den lilla staden Kremsier, afstod likväl från denna okioka föresats. som skulle hafva varit det stora universitetets död. Lika felaktiga och ensictiga som författarens jemförelser, lika oriktiga äro hans med den största tvärsäkerhet framförda lelser och anmärkningar. Universitetet i Warschau anlagdt, säger han, 1817, men icke 18!6, såsom motionären uppgilver. Uti en maångd nada arbeten återtiones dock sistnämnde uppgift såsom vi äfven i prof. Oi bok om Juridiska undervis åriel med dem i motion väl Warschaus som för de Asheniensiska universitetens LM Det är ett faktum, t Shufvudstadsuniversitetet Bri tagit Ne framom land terna. Til bevis derpå avtör författaren åtskilliga siffror om studentantalet vid 2:ne perioder, nemligen 1803—36 san t 1849 —50, låtsande som dessa skulle bestyrka hans på stående. Men gransker man dessa siffrors betydelse, så visa de att af de 3:ne gamla universiteterna endast det i Loewen halt en starkare progression i lärjungeantal, hvar-. emot båda de öfriga förete lägre tillväxt. . det i Gent 1. ex. endast af Ul procent, emot Brissels 37 procent. Om författaren full i: följt sina jemförelser till de sednaste åren, i torde de ha utfallit för bonom änvu mindre j: ;ynsamma; åtminstone ha vid universitetet i Brössel, der under åren 1834,5--1837,8 de inskrifna studerandes autal utgiorde endaet 1250 samt 18378—1841 2 1250, inseripnska och för ingen del universite j I !f 2) Schubert benämner Pesth den magyariska fi nationens hulvudsäte och Stein säger: Joset li IH gjorde Pesth till Ungerns centralpunkt ; Ii I Å I I t och ditflyttade 1784 universitetet från Ofen Bern kan ej först nu sägas ha blifvit Schweiz hutvudstad. Denna siad betraktades sålunda långt förr än densamma blef förbundsmyndigheternas stadigvarande säte, och intog i verklighten en särdeles framstående plats bland de schweiziska städerna, såsom ej blott en af de 3:ne Vororte. utan ä