Aftonbladet – 17 april 1863, sida 2

Emot det i hög grad krigiska språk, som några al våra kolleger inom pressen föra med anledning af den polska frågan, ha vi sökt göra gällande den åsigten, att det finnes många grader af verksamhet för Polens sak emellan den ena ytterligheten, att lägga armarne i kors och endast beklaga händelserna i Polen, och den andra ytter ighelen, alt Sverge skulle antaga en utmanande hållning, att Sverge skulle göra bestämda krigsrustningar eller att Sverge skulle rent af inleda ett krig. Vi ha insett, att de som vilja att Sverge skall göra ingenting eller också någonting som bloit är skenbart och i har den allraringaste betydelse för denna sak, med stort nöje skola begsgna ig af hvarje öfverdrift, hvartill de göra sig skyldiga, hvilka förorda en samverkan från vår regerings sida med andra makter, till förmån för Polen. Vi ha erhållit bekräftelse för denna vår åsigt genom det sätt, hvarpå en författare i Posttidningen i går uppträder, för att bemöta några artiklar i N. D. Allehanda rörande Svår utrikespolitik, Vi kunna visserligen icke gilla de ifrågavarande Alliehanda-ertiklarne, som, genom sin häftigher och brist på blick för förhanden varande politiska förhållanden på närmaste håll, ofelbart skulle skada den sak de alsågo att gagan; men vi kunna ännu mindre gilla Postiidningsförfattaren, som på ett mycket däligt sätt vill begagna de patriotiska ötverdrifteroa uti de nämnda ariiklarne, för att försöka framkalla en reaktion uti sympatierna för Polen. Vi äro förvissade derom, all Postlidningsförfattaren hörer till, dem, som gonska ofta beklagat sig öfver polemiisom pressen, huru partiskt och vrångt fakta och förbållanden dervid framställas o. sv. Vi ha redan förut någon erfarenhet derom, huru de personer, som högljuddast föra ett sådant språk, när de sjelfva någonvång finna sig föranlåtna att uppträda med polemik i tiäringarne, göra det med så många lÖrvrängningar och personliga insinuationer, SN HEST RR RR KUR AX —X—beI BELL