Aftonbladet – 16 april 1863, sida 3

et ne Re Rn för ryska penningar iryckta proklamatiooer : Ibland insurgenterna, i hvilka dessa i natio-! nalkomitns namn uppmanas att nedlägga! Tvapen, eller, med andra ord, stt på nåd: joch onåd gifva sig åtryssarne. DBedrögeriet! Iskulle kanske kunmnat lyckas, om icke in. ; Jsurgenterna, trots sin ovilkorliga lydna eljest mot alla komitns befallningar, jus Ji denna punkt varit af annan mening. Dej skulle ej läogre hörsamma en myndighet, som uppmanade dem till någonting sådant,: och tillsvidare ha vält en interimistisk Je-: dare för resningen. I allmänhet haren om-: kastning skett I den allmänna meningen till: förmån för resniogen; de tveksaroma och: afvakiande äro pu lika entusisstiska för; denna, som de förut voro misstrogna om : oågot resultat derigenom. 7Seger eller död !? i är nu lösen, och då de förra olägenheterna, såsom brist på anförare, vapen, ammunition : m. m,, nu till större delen tro undanröjda! samt dessutom väderleken blifvit mildare, ! kan man såsom säkert antaga att inom kortt nästan alla polska provinser äfvensom dej angränsande ryska kretsarne skola befinna; sig i revolution.? De echismatiska poperna och embetsmännen i Lithauen ba nyligen fått sig tillsändt; konceptet till ett tal till bönderna, hvarmed : de skulle förmå dessa att underteckna en adress till ryska kejsaren. Adressen var äfven bifogad i koncept. Enligt en hemligi: befallning skulle talet uppläsas från predik-j stolarne, hvarefter bönderna skulle åtspör-1 Jas om de önskade bli fullkomligt fria; om. så vore, behöfde de eadast uuoderteckna i: adressen. Man har dock ännu ej försport!! någonting om att denna demonstration blifvit af; tvärtom sluta sig bönderna i Lithauen i. beredvilligt till resningen. I den kejserliga ukas, eom beviljar dej polska insurgenterna amnesti, yttras bland i annat: Det är vår pligt att bevara landet: lör ett återfall till oordningar, att öppna en i ny epok för det politiska lifvet, Beom till sinf grundval kräfver en förnuftig organisation: at lokalförvaltniogen i andan af sjeltbestäm1: melse. Vi ba nedlagt grundstenen till auj tonomi i de institutiouer, som blifvit oktrojerade, men ännu icke pröfvade. Dessaj: institutioner vilja vi upprätthåla, i det vii. förbehålla oss att stälia oss i spetsen för:: deras utveckling efter tidens och landets! behof.? Den kejserliga ukasen utsträcker! emnestien äfven till Rysslands vestra provinser. En bland medlemmarne i den polska nationalkomiten är en prest vid namn Sixtus. Han har författat en vppmaning till bönderna, hvilken blifvit tryckt och tillsändesi, alla fältprester. Nationalkomita har äfven:j uppmanvat presterskapet att uppläsa den från; predikstolarna. S Ofvannämunde italienska major Scarpa be-! rättar i bref från Krakau, att han af dervarande värfningskomitå, bvaribland befann :;; sig en från kriget i Italien bekant general, !t hade blifvit utoämnd till öfverstelöjtnant och 5: fålt löfte att snart komma i fält. Han be-ls rättar att insurrektionsarmen oupphörligt! växer i antal, men att på vapen och am-; munition är stor brist. Den omtalta gene-i, rälen hade derför bedt major Scarpa ån all) , 1 f q (6 rätta, att polackarne äro mycket gleda attis tå förstärkning af frivilliga, som hafva va iq pen med sig, men att de icke behöfva ans dra, ty de hefva ingen brist på manskap. En främlingslegion är bildad af italienare, !g fransmän och ungrare. ITALIEN. Så enart Garibaldi biifvit återställd, kommer han att lemna Caprera för att åter träda i verksamhet. Menotti Garibaldi har ej lemnat Ceprera, såsom osanna rykten förut berättat, och kommer äfven att tillsvidare qvarstanna hos sin fader. Deitalienska polucksvännerna hade fullständigt utrustat 150 frihetskämpar och försedt dem med rese-Å penningar. Major Scarpa, en af Garibaldis? tusen man, som landstezo vid Marsala, har redan alltifrån början af denna månad varit uti Polen. Garibaldi och Muazzini hade uppmanat alla italienare att hvar och en skänka en franc åt Polen. Medlen kunde sändas et m..06 D5 fö. Må — Fn FA, fr rr må -. ir r Ö Vv hr Grilanzoni uti Sugano, hvilken skulle aflemna penningarne ät Garibaldi. Italienska bandlingspartiet hade börjati) rustningar till en expedition mot det vene-iy tianska området. Men Perseveranza tillmä-!1 ter densamma ej synnerligt stor vigt och! tror att den fara, som möjligen kan kom-js ma att hota det allmäsna lugnet, kommer it stt afböjas af regeringens fasthet och fol-:1 kets förståndiga bållning. iq Frans II hade helt oförmodadt afskedat manskapet på de båda neapolitanska ång-å fartyg, som han medfört från Gzöta, samt:, öfverlemnat fartygen åt den påflige hämn-!f kommissarien Gracchetlti. !! Från Rom berättas, att öfver 50.000 främ!1 lingar besökt den heliga staden, för att der ,4 tillbringa påskhelgen. i AMERIKA. ij Enligt underrättelser från Newyork af den ; 1 31 Mars bade unionstrupperna utrymt Pen-:; sacola för ati förena sig med general Banks, :r som gjort en rörelse mot Port Hudson för !j jatt understödja commodore Farragut. Re-is bell.rna hade angripit Williamsburg i Vir-? ginien, men blifvit tillbakaslagna. I Tennes-: isee hade rebellerna framryckt, så att deras hufvudstyrka stod blott 3 svenska mil från; sg Murfreesboro. t Vv Gencral Gilmore hade vid Somerset uti I Kentucky stött på 2600 man rebeller, under; Pegram, angripit desamma samt förjagat;, dem, hvarvid de lemnade 500 men på platsg S 1 sen. Unionstrupperna förlorade i denna strid )t endast 30 man. 1 Framför Williamsburg uti Virginien stodo ;t 20,000 man rebelitrupper och hotade med : ett nytt anfall. I Enligt privatbref från Rappahannock be-ig rättas att unionsarmåns sinnesstämning är!dc Vv den bästa och att den föriräffligaste disciplin numera råder i följd af general Hookers kraftfulla åtgärder. Lösen vid alla rege-1s menten är: Till Richmond, för att krossa j! rebellionen!4 Rebellerna skola haft allvar; samma öfverläggningar om huravida det ej it är bättre att utrymma Richmond och hela Virginien, hvaraf naturligtvis skulle följas I Stertaär af deras air dskraiter vid RanyuaIt