Aftonbladet – 16 april 1863, sida 2

Den svenska regeringen höjer sig alltmer ch mer samt börjar alltmer alt visa sig på tt sätt, som icke blott är egnadtatt ådraga len sympati och erkännande hos alla fribeens och framätskridandets anhängare äfven: nom dess eget landa, utan som också helt. t skall bidraga att öka dess anseende. h inflytande inom folkens och staternas d. Den har alltmer visat gig stå det ta sättet att styra och leda ett folk. Den var med förtroer vändt sig till folket och objudit det att förena sig i dör sträfvanlen, och har icke ställt för sig andra sträfranden än dem, till deltagande i hvilka den sålunda med förtroende kunnat inbjuda folset. Detta är hela den eukla nonst den anindt, men hvilken så många regeringar tyvärr ha så svårt att lära sig, och som man lerföre städse måste helsa med glädie och eundran, så snart man ser den uppträda ast och bestämdt såsom nu i Sverge. Då den frivilliga skarpskytteröreisen vaknade i Sverge hastade regeringen att taga jen urder armarne. I let för att visa sig misstrogen emot detta sträfvande, ock ut på ingenting mindre än att omgilva regeringen med ett beväpnadt folk, u rade och understi v-tandet al att det icke kunde lända till nåson fara utan endast tjena till att ytter stärka hvar och en styrelse, som end: herrska genom folkets triv liga bifall ul dess afsigter. Genom denna handling börde den svenska regeringen redan alt be.eckna sin ståndpunkt och genom den ådalade den första gäncen på ett mera bestämdt sätt den förtroendefulla slällning den irnade intaga till folket. Sedan följde re pre esentationsreformsaken. Nationen vände g i talrika petitioner till regeringen med begäran om att den skulle ställa sig i spet sn för den så länge önskade och efterläng jade förändringen, och regeringen besvarotde denna begäran med framläggandet af det nya De Geerska reformförslas get. Med detta g den ett nytt steg för att sammanbinda olket med sig. Det framställda förslaget var icke ett af dessa medgifvanden, som ramkallas af motivet att icke vilja synas neka, och som af regeringarne ofta nog kr stas ut åt folken, för att de skola kunna tiga, att de ju gå deras önskningar till mö e, på samma sätt som den af den hjelpsöindes böner generade rike ofta nog kastar åt honom en skärf, för att få eu hygg g förevändning att köra honom bort och vägra att höra på hans vidare tal. Det var tvertom eit förslag, i hviiket man i nästan hvarje rad kan läsa kärlek och tillgifvenhet för det föreslagna omskapuingsverket och ett all. varligt beslut att söka att genomföra detsamma så, alt det i största möjliga mån kall moisvara nationens önskningar, och så t den samverkan mellan regering och folk, pm den nuvgrande styrelsen tyckes hafva gjort till sitt rättesnöne, för framtiden skall fva alt ytterligare befästad, Och allt detta framstår ännu ytterligare genom det sätt, hvarpå regeriugens ledamöter u; ppträdt under den nu igäende diskussionen inom stånden af förslaget och konstitutionsutskotets deröfver atgiuna betänkande. Friherre de Geer begagnade i riddarhuset genast ullfället för alt ytterligare arbeta på undanrödjandet at de svårig r, som ännu kunde ligga i vägen för att förs aget skulle vinna allmänt inträde i den allmänna ojisionen. Det sätt på hvilket han upptog och behandlade de inom konstitutionsut ottet gjorda invändningirne Och reservaionerna var hvarken dei förnäma tillbakavinde, som Bismarck-Schönhausen och åtskiliiga andra regeringars medlemmar ölska alt lägga i dagen, så snurt de läta höra sg oventiigt, eller den andliga fäktkonst, hv: d de fransk ka och en del andra minist söka att parera och besvara de mot dem gjorda anmärkningarne, utan att bry sig om uvarken sin egcu eller andras öfvertygelse. Det var ett anförande, bvari framiysie medvetapdet om att han talade till naticnen, samt en Just att ölvertyga den och attec saken klar för den, med ett ord, ett sträfvande att på öfverlygandets väg ingjuta reseringens uppfattnivg hos folket. Man märker en början till att regeringen i Sverge vilt intaga en parlamentarisk ställning till olket. Och denna den sverska regeringens förro!iga ställning till folket är icke blott glö ande för åskådaren i utlandet. utan den har äfven ett be ydande inflytande på sjeltva den betydelse Sverge skall komma att intaga i afseende å utlandet. Ty regerinsen kan endast hvad folket kan; och der olk och regering hafva ett fast och på medvetendet om gemensamma sträfvanden grunladt förtroende till hvarandra, der är en tats och dess regerings betydelse mångiubblad mot hvad den eljest är. I detta utseende måste redun den nuvarande ställning, regeringen i Sverge intagit i de inrises frågorna, tjena till att öka dess makt och betydelse utåt. Men den svenska reseringen har ytterligare ökat denna makt senom att söka att äfven med hänsyn till ina sträfvanden i afreende å utrikesförhålandena åstadkomma samma samband melan regering och folk, som den redan förut ökt framka alla med hänsyn till inre förhålanden. I stället för att hålla sina diplonatiska förhandlingar hemliga har den, likaom bruket är i England och andra konstiutiooella länder, bezyot att förelägga en el ar dem tör riksdagen och för allmänför att lemna folket tilfälle att bedöna rv och uttala sig ölver regeringens utrikespoiitik och för att sjelf få ullfälle att känna olkets åsigter derom. Det är en å! om, så länge den svenska regering ikespolitik hyllas och gillas at folket, skall illåta res seringen alt up bptrö a med all den igt, som ett helt folks opinion har framför n blott och bar kabi nettsåsigt. DT) 4n fönesta samt vanan Af os Jana Airlarma I