Aftonbladet – 16 april 1863, sida 2

1 funnes), nemligen det som hemtas rån hafvudstadens rika samlingar af alla slag ör vetenskapliga ändamål. Med stöd af ett yttrande af en tysk smist tadsprolessor Rau mer, hvilken fört. oupphörligt citerar, af det soda skäl att bemälde hr R, såsom mån pen af vära egna, för ötrig ot rätt förtjenta professorer, icke kunnat fördrag ga att man etraktade en klass af universiteter, hvilka han nu råkade tillhöra, såsom varande af ägre ordning, vill han påstå att dylika dyrara och stora samlingar ej äro för universitetet nödvändiga. Då vi antaga att förf. under ordet tsamingar inbegripit alla de materiella hjelp medel, hvaraf universiteterna äro i behof, eme:lan hans argumentation eljest vore lika altande som den är haltlös, behöfva vi blott -rinra förf, i hviiken motsägelse han härvid trädt till de yrkanden på rikhaltiga och fullständiga samlingar samt utvidgade institutioner, som alltjemnt låta h sig från Upsala, der man i följd deraf också nu skryter af att ha lyckats i flera deltar för skaffa sig större materiella resurser än hu vudstaden eger (s: bland annat hr Glas nyligen utgilna ströskrift). Till yttermera visso vilja vi påpeka de förklaringar förf. sjeif afgitvit öfver orsaken till vissa småstadsuniversiteters förmenta blomstring samt hufvudstadsuniversiteternas öfverlägsenhet, huru han anlydt att de förra (se sid. 12) haft sin grund i de rikliga anslag och hjelpmedel, hvarmed de blilvit begåfvade, samt att de fördelakt ga resultater, som efter universiteternas flyttning till hufvudstäder uppkommit, härledt six från de rika anslag och hjelpmedel (se sid. 20) hvarmed de biifvit utrustade. Mea då gällde det för förf. att visa, att ett universitets blomstring skall vara beroende icke af lokalen, utan endast af de hjelpmedel och resurser hvarmed det förses; nu åter: att de öfverl del Stockholm erbjuder Auktoriteten Raumer har ju sagt, att en slor rikedom i apparater är till och med för undervisningen skadlig. Ständerna veta således nu, huru de skola behandla de vid hvarje riks daz, och äfven vid denna, förekommande propositionerna om ökad materiel för Upsala universitet. För vär del instämma vi i eå måtto uti förf:s sednaste påsiående, att vi anse det vara temligen ändamåälslöst att, för den undervisning som vid våra universiteler meddelas, nedlägga stora kostnader på appara ter, instrumenter och andra bjelpmedel, emedan ynglingarne i allt fall icke under sin brådskande examensläsning hinna dera! draga synnerligt gagn. Men ett är förbållandet, sådant det ett annat huru det borde vara, och tänker mean sig förhällandet på sisträmnde sätt ordnadt, så lärer man nödgas medgilva, att det såv äl för den högre undervisningens behof som för veten skapernas odlande är af vigt att ett universitet är försedt med de rik haltigas:e och ljenligaste bjelpmedel som kunna erhål!as. Sådana e bjuda sig, till stor del, utan sär skilda uppotfringar för staten i en bufvud stad; men i en småstad måste allt genom allmänna medel anskallas, utan attiallmän het ändock kunna erhållas i den myckenhet och af den beskaltenhet som i en storstad. Om förf. och de med honom liktänkande hyste något saunt intresse för universitetet. och om de fästade något afs-ende ålandets tillgångar och intressen, skulle de ensamt derlöre instämma i yrkandet på upprättan det af ett universiiet i bufvudstaden, att svenska staten icke, jemte de vetenskapliga institutioner som finnas i hufvudsta kan, i den fullkomlighet som må åste an nskvärd och erforderlig, uppebålla 2 universiteter i Upsala och Lund. Följden f detta fåränga bemiödande har nu eudasi blifvit ett, när representationen för en eller tvenne af dessa institutioner anslagit i nå gon mån t llräckliga medel, qvarstå de öl riga i br gt skick, samt att i allmän het detta är karakteren på tillståndet såväl i Upsala och Lund som i hufvudstaden. Huru är det t. i vetenskaperna? I Siockholm stora, ovärderliga samlingar i botanik och zoologi m. m.; men icke några studerande, som begagna sig deref. I Upsala och Lund åter jemförelsevis obetydli lingar; men der finnas de studerande. dare har Sverge — hvad för måuvgen tord vara obekant, så föga omtalas de — J3:n observatorier, af hvilka vi kneppt förmå pppe. hålla ett enda i tidsenligt skick. Det Stockholm förlagda, som skulle vara vårt wufvudobservatorium, saknar en mycsenhet af de nödvändigaste instrumenter, emedan anslagen för sådant ändamål gått till Up sala, hvars observato m, oaktudt de stora costnader, som blifvit derpå nedlagda, dock icke heller eger allt hvad för vetenskapens och undervisningens behof erfordrades. På letta sätt i allt. Stora kostnader förspilld:, och våra ringa materieila, likasom iatellekueila tillgångar på flera ställen splittrade: nen ingensiädes något helt och något stort. sanning, det är ju endast tank Sshelent, som kan önska någon förändring häruti! Finska pressen om Sverge. Det är hugneligt att erfara, huru den goda