Aftonbladet – 14 april 1863, sida 3

nier, N:o 10. Sympatierna för Polen i Sohwelz. Den allmänna meningen i Schweiz uppen: barar sig med mycken styrka och enhällighet till Polens förmån; öfverallt bildas pol. ska komitter, och insamlingarne uppgå re. dan till ett ganska betydligt belopp. För att gifva mera enhet åt uttrycket af denna sympati, hölls ett möte den 22 Marsi Olten i kantonen Soleure, hvilket bivistades afrepresentanter för de särskilda kantonerna och der det beslöts att bilda en centralkomil, med säte i Zurich. I enlighet med detta beslut hölls ett nytt, mycket talrikt besökt möte den 23 dennes i nämnda stad, på hvi ket medlemmarne utsågos i Schweiziska förbundets centralkomilt för Polens angelägenheter; komiten består af följande män: professor H. Voegeli, president, grefve Ladislas Plater, vicepresident, f.d. polskt sändebud; Gottfried Keller, statssekreterare, E. Sulzberger, advokat, doktor Zangger direktör, Keller professor och Sicber-Gysi, handlande. Ordet fördes på mötet at professor Voegeli, som redogjorde för den polska komitens i Zärich arbeten, hvilken komits stora verksamhet står öfver allt beröm. Ilan meddelade församlingen resolutionerna på mötet i Olten, enligt hvilka den polska saken till den grad intresserar Schweiz, att det är hvarje schweizares pligt att understödja den. Regeringspresidenten Zender och professor Keller voro trogna tolker af Schweiz nationella sympatier för Polen, och grefve Plater uttryckte med följande ord ina landsmäns känslor: Mina herrar, det är tröstande för Polen att i ett ögonblick af stor nationel smärta se lifliga sympatier uttalas i Europas särskilda länder med en så stor enhällighet och utan all partianda. Detta uttalande blir allt mera aktningsbjudande i Schweiz, som är frihetens vagga och tillflyktsort, som i våldförandet af all rätt och all rättvisa i Polen ser en indirekt hotelse mot eget oberoende. Sednast i går var jag, då jag bivistade det åt Polens intressen egnade mötet i Olten, vittne till en varm demonstration af Schweiz till dess förmån. Män af olika politiska färgskiftningar gåfvo hvarandra handen på atttjena den olska frihetens och oberoendets heliga sak. Schweiz inflytande mätes icke, mina herrar, genom dess områdes storlek, utan genom graden af dess civilisation, dess patriotism och dess urgamla frihet. Ett folk, sem i så hög grad förenar kärleken till friheten med tillbörlig aktning för lagarne, som så samvetsgrannt bevarar traditionen af en praktisk fosterlandskärleks ädla instinkter, är dyrbart för Polen, och det enhäl liga uttrycket af dess sympati bör, genom att förstärka den allmänna meningens väldiga stämma, väga tungt i Europas politiska vågskål. a vi väl någonting mäktigare att sätta emot den råa styrkan, som trampar under fötterna allt hvad heligt är för ett folk, än styrkan af den civiliserade verldens allmänna mening, som fördömer dessa attentat mot rätt och mensklighet ? Denna mäktiga röst måste allt mer och mer ljuda i alla länder från de skandinaviska staterna till Svarta hafvet; man måste, för att kringsnärja det moskovitiska barbariet, bilda en kedja med ringar, hopnitade af lifliga sympatier för Polen. De polska komiter, som bilda sig i de olika länderna, skola tjena till ringar i denna kedja, hvilken icke skall fjettra någonting annat än despotismen. Härvid måste jag nämna att Tyskland, som tycktes under någon tid ha slumrat i sina sympatier för Polen, småningom återkommer till de känslor, som lifvade det under 1831 års frihetskrig. Redan bilda sig komiteer i Tysklands särskilda stater; Hamburg och Frankfurt ha föregått med ädelt exempel. Och hvem vågar väl påstå, att Polens öde är likgiltigt för Tyskland, som i det nu förnyade sjelfständighetskriget ser ett helt folks orubbliga vilja utan allt slags utländskt inflytande, Makten hos den allmänna meningen, hvilken med hvarje dag blir allt kraftigare till förmån för Polen, skall elutligen vinna seger öfver den rädda och vankelmodiga diplomatien. Är det icke i sjelfva verket ömkligt, mina herrar, att se henne irra omkring i Wienerkongressens ödemarker och åberopa fördrag, af hvilka endast spilror återstå? Efter så mycket utgjutet blod och så förfärliga olyckor är det tid att söka en fastare grundvali en stor uråldrig nationalitet, i hvarje folks rätt att återvinna sitt oberoende. I dag intresserar denna nationalitet mera än någonsin Europa, som med bifall helsar de garantier för frihet, som gifvits alla det pånyttfödda Polens inbyggare utan åtskilnad. Heder åt dem, som tro på dess framtid! Polen sköflas, plundras, brännes, decimeras och massakreras nu till vårt årlundrades vanära; dess oförsonlige fiende ekyr ej utrotelsen och den mest förfinade grymhet. Drifvande gäck med lättrogenheten, tager han alla dagar sin tillflykt till list och trolöshet; han förnekar oblygt de bäst konstaterade fakta, hvilka han sedermera sjelf nödgas erkänna, och ehuru han trampar menskligheten under fötterna, kallar han sig ännu iiberal! Man måste gå tillbaka flera århundraden, för att finna så mycket förderf förenadt med så mycket barbari. Jag slutar yvina herrar, med att för Schweiz och för er särskildt uttrycka den tacksamhet som genomtränger alla polska hjertan för det varma uttalandet af edra känslor samt med att hembära de lifligaste tacksägelser åt den provisoriska polska komiten i Zurich, hvilken i dag efterträes af centralkomiten för hela Schweiz. Det är dess verksamhet vi ha att tacka för de fördelar