Aftonbladet – 14 april 1863, sida 3

timmar och 39 minuter reed borrning samt 6 timmar 2 minuter med laddning, sprängning och rödjning af grus. Der borrades 45,751 hål, 75 å 80 centimetre djupa, hvartill 72,538 borr användes; sprängningarnes antal under samma tid besteg sig till 54.875, hvarvid 37,000 I krut förbrukades samt 220,000 tot ledningstråd uppbrändes. Maskinerna hafva användt 1,334,000 kubikmetre sammanpressad luft, svarande met 8 millioner kubikmetre af atmosferisk luft. Den 1 Januari 1863 arbetade vid Modana 720, samt vid Bardonneche 900, tillsammans 1620 man. — Landtbrulksakademiens offentliga sammankomst förliden afton var talrikt besökt, bland andra af ett stort antal representanter från bondeståndet. I anledning afakademiens vid dess föregående sammanträde fattade beslut, att underrätta hushällningssällskaperna om hr Matholds. anbud att meddela undervisning i sättet för. humleplanteringars anläggsnde och skötsel: efter bayersk metod, begärde brukspatron De Maråt att akademiens förvaltningsutskott skulle taga närmare kännedom om Matholds i skicklighet innan han blet rekommenderad. På denna framställning svarade akademiens! direktor f. d. statsrådet grefve Mörner, att Mathbolds skicklighet i humleodling blifvit fördelaktigt vitsordad, bland andra af föreståndaren för Ryssbylunds landtbruksskola, hr Hj. Kyhlberg. Vid den kreatursutställning som Stockholms läns hushållningssällskap förliden vinter anordnat, lära åtskilliga pris, deribland en silfverbägare, utdelats för de kreatur som från akademiens experimentalegendom blifvit exponerade. Akademiens direktör föreslog att nyssnämnde bägare skulle tilldelas intendenten Juhlin-Dannfelt, som egde förtjensten af det utmärkta skick hvari de prisbelönta kreaturen förefunnits, till hvilken framställning ock lemnades bifall. Vidare anmälde akademiens direktör, att med föranledning af det pris som akademien ! utsatt för den bästa handbok i husdjursskötseln, hade allenast en täflingsskrift — författad af professor Nathhorst — inkommit, hvilken dock sedermera af författaren återtagits, med begäran att den icke skulle bli föremål för den utsedda juryns behandling, hvadan skriftens bedömande komme att färfalla. Professor Arrhenius redogjorde för de af staten antagna agronomernas blifvande verksamhet under innevarande år. Deraf visade sig att dessa agronomers biträde alltmera tages i anspråk öfver allt i landet, hvarpå såsom exempel anfördes att då agronomerna varit reqvirerade för 803 arbetsdagar 1854, de emot antalet arbetsdagar för innevarande år uppgick till 2247. Dertill kom att af åtskilliga kushållningssällskaper äro särskilda personer antagna, hvilkas verksamhet äfven tages i anspråk. Emedan flera hushållningssällskap af sina egna medel bestridde det agronomerna tillkommande dagtraktamente, från hvars erläggande reqvirenterna följaktligen voro frikallade, hade äfven allmogen visat sig särdeles hågad att anlita agronomernas biträde. Agronomernas resor skuile i allmänhet taga sin början med April månad, och fortgå till närmare slutat ar November månad. Brukspatron v. Bohnstedt meddelade åtskilliga lakitagelser rörande vattnets cirkuiation och detsammas inflytande på samt vilkoren för markens afdikoing och torrläggning. Talaren förtydligade sina åsigter genom åtskilliga af honom upprättade kartor. I sammanhang härmed omförmälde talaren huruledes han genom att upptaga borrhål lyckats bereda åt källor, som gjort marken vattensjuk, aflopp, hvarigenom dels en betydlig ,dikningskostnad bespsrats, och dels marken blifvit fullständigt torrlagd. Med anledning häraf omförmälde professor Miller att på en överste Nisser i Dalarne tillhörig egendom hade för några år sedan ett större afdikningsarbete på en vattensjuk mark företagits. Sedan afloppskanalens upptagning fortgått i ett lager af styf lera, håde man! påträffat ett sandlager, uti hvilket det tillströmmande vattnet mnedträngde och försvann, hvarigenom afloppskanalen icke vidare behöfde fortsättas. Friherre A. C. Raab meddelade några iakttagelser under en i utlandet företagen resa. Talaren, som erinrade om huru Sverges skuldsättning årligen tillväxte till följd af vär alltjemt ökade import af kaffe, socker, tobak och lyxartiklar, framhöll önskvärdheten af att i allmänhet ett sparsammare lefnadssätt blefve infördt. Talaren anförde exempel från Jutland, Holland, Frankrike och Schweiz på den hos betolkningen i dessa länder rådande sparsamheten, och uppdrog dervid åtskilliga träffande paralleler, som stundom framkallade mycken munterhet. Vidare erinrade talaren huru mani Frankrike beredde hvetebröd medelst surdeg och utan jäst, hvarigenom den särskilda kostsamma beredningen af jästen inbesparades. Derjemte omförmälde talaren, att på en landtbruksutställning i Schweiz hade äfven ett stort antal olika mjölsorter exponerats, och framhöll talaren, med anledning deraf att rättigheten att anlägga mjölqvarnar sannolikt enart blef frigifven, önskvärdheten af att på våra landtbruksexpositioner pris måtte utsättas äfven å välberedt mjöl af de olika sädesslagen. En uppmaning i detta fall vore desto mera ändamålsenlig, då kändt är att t. ex. i Stettin äro qvarnar anlagda med beräkning att der bereda mjöl för export till Sverge. I anledning af friherre Raabs yttrande om den utgift som anrskallandet af jäst tör brödberedningen åstadzom, upplyste kongl. sekreteraren Odelberg — egentligen såsom ett bevis på huru föga man här iakttog sparsamhet — att genom det sätt, hvarpå prässjästtillverkningen här måste bedrifvas, förlorades minst 50.000 kannor sprit årligen, som gingo alldeles förlorade då nyssnämnde tillverkning skedde den tid af året, då bränvinsbränning icke var tillåten. Slutligen förevisade hr Odelberg dels den af honom konstruerade vackra modell till ria för otröskad säd, som vid Londonerexpositionen blifvit prisbelönt, och dels modell af en särdeles ändamålsenlig lada för otröskad säd, eå konstruerad att den på kort tid kan flyttas och åter uppsättas på marrv Lon una Altudauhatant hitnat has d