Aftonbladet – 11 april 1863, sida 3

Vetenskapsakademicns högtidsdag de 31 IHars. Professor Lovens föredreg i zoologien va af följande lydelse: Hvad teleskopet är för astronomien, detsamm är för B.ologien det i våra dagar alltjemt mer fullkomnade mikroskopet. För iakttagelsen oc! begrundningen öppnar det förut otillgänglig områden och visar nya vägar till kännedome om lagarne för lifvets fenomen, för organismer nas former och vilkoren för deras tillvaro. De är isynnerhet de lägre bland djur och växter som rikast lönat mödan af sådana arbeten, oci inom djurens rike, under det sednaste året framför många andra, de som fått namn a Rhizopoder. När dessa djur först blefvo kända, det vil säga sådana bland dem, som genom sin storlek af en linea eller deromkring, voro lättare at iakttaga, kunde man endast fästa sig vid dei yttre formen af deras fasta skal, och detta har ust hos dessa tidigast upptäckta, en sådan lik het med spiraltormade snäckor, att man uta tvekan tydde dem för Mollusker och räknad dem till och med till de högsta inom denn: klass, till Cephelopoderna bland hvilka de Linnes system blefvo ställda i Nautile slägte Det var först 18335 som Dujardins vackra up täckt ådagalade huru långt de aflägsna sig frår så högt organiserade djur, och alltsedan, unde det att hos infusorierna, der man förutsatte der enklaste byggnad, mikroskopet lagt i dagen er vida mera sammansatt, har det hos Rhizopoder na, der man förmodade en mycket fullkomlig funnit en förvånande enkelhet. Man känner af dessa djur två slag, sådan: som äro alldeles obetäckta, utan fasta partier och sådana som hafva ett skal eller ett skelett Hos alla består sjelfva den rörliga djurkroppet icke af organer, utan af en substans, icke a olika verktyg för skilda funktioner, icke af ner ver, sinnesorganer, muskler, andedrägtsorganer mun och näringsorganer, utan af ett formlös flnidum. Dujardin, som först skildrade dette ämne, kallade det Sarcode; det har sednare blif Ses FESNENSRRRE NSD MANETEN ENTER