Aftonbladet – 11 april 1863, sida 3

Franska centralkomiten för Polen. Den komitt för Polen, som 1831 bildades under general Lafayettes ordförandeskap, har åter trädt i verksamhet och de återstående ledamöterna från den tiden ha förstärkt sig med nya, bland hvilka man finner Frank: rikes störsa utmärktheter, hörande till de mest olika politiska fraktioner. Denna komit har utfärdat följande uppmaning: Likasom för trettiotvå år sedan har Polen, drabbadt af den mest omoraliska utma. ning, gripit till vapen, för att försvara sin rätt och sin nationsulitet. Likasom för tretvotvå år sedan ha fransmän med olika åsigter, men förenade genom den allmänna känsla, som bland aka andra väcker mesta sympati i Frankrike, närmat sig, för att räcka vår syster i norden en vänlig hand. Mediemmarne af den fordna komitån, förstärkta genom pya, nitiska bjelptruppers inträde, erbjuda sig att tjena till en medelpunkt för de bemödanden, som gjorts, för att komma den polska saken till bjelp och indra de svåra olyckor, som det nuvarande kriget medför. Detta krig, som redan förvänat verlden genom sin långvarigbet, fortfar ännu och skall länge ännn fortfara. Nyligen lidna nederlag nedstämma ej det jolska folkets hjeltemodiga ihärdighet. Till och med det mest oväntade öfvergifna tillstånd skall ej förtaga det dess orubbliga tro på Guds rättvisa. För att bedöma det motstånd och de offer, som Polen gjort till lag för sin tillvaro, må vi alla föreställa oss, huru det skulle vara med 0ss och hvad vi skulle göra, om Frankrike blifvit lefvande rsönderstyckadt i tre blodiga stycken och utplånadt ur listan på nationerna. Må derföre ingen tro, att den polska frågan någonsin kan begrafvas itillintetgörelse och glömska. Låtom oss oförtöfvadt komma denna öfvermenskliga hängifvenhets ytterliga ansträngningar till hjelp; lätom oss komma de sårade, de fångna, de sjuka, de förhärjade städerna och byarna, de ruinerade och uthungrade befolkningarna till hjelp. Må den allmänna sympatien göra sin ligt i afvakten på, att det redan väckta europeiska samvetet ändtligen tillförsäkrar denna heliga sak seger! Paris den 20 Mars 1863.4 Bland de 41 uzdertecknarne nämna vi följande: Hertigen af Ilarcourt, president, förre representanten ÖOcdilon-Barrot, vice president, förre representanten Alexis Vavin, skattmästare, ledamöterna af Iranska akademien LegouvE och Saint-Marc-Girardin, förra representanterna Ferdinand de Laosteyrie, Edmond de Lafayette, sekreterare, och Gustave de Beau mont, Berlin, direktör för Journal des Debats, förre representanten Bixio, grefve Cambacires, ledamot af lagstiftande kären, förra representanterna Carnot och Cremieux, Dela. marre, direktör i Patrie, hufvudredaktören för Opinion nationale Geroult, redaktören för Sitcle Havin, förra representanierna Oscar de Lafayette, Marie (ledamot af republikanska regeringen 1848), den berömde historieskrifvaren Henry Martin, grefve Montalembert, f. d. pär af Frankrike, medlem af franska akademien, Nefftzer, direktör i Temps, samt förre representanten och ledamoten af franska institutet Scudo Wolowski.