Aftonbladet – 11 april 1863, sida 3

af mina underlydande vågar hysa dylikt folk, inföll Gurli; Soch jag skall förekomma att sådant icke mera sker. Gurli reste gig upp. 4Du vill således icke hjelpa de stackars menniskorna? 4 j Nej 14 Godt, jag skall aldrig glömma detta ditt afslag.4 Btelan steg också upp. Mins, Gurli, att de rikas fördömelse utgår ifrån deras hjertlöshet emot de fattiga, och den dag kommer då du med grämelse tänker på dem du ej bjelpt. Jag var emellertid en stor dåre som at dig kunde vänta medlidande. Hura skulle väl du vara mäktig deraf; du, som redan i barnaåren utmärkte dig för brist på hjerta. Stefan aflägsnade sig. Gurli såg efter honom och log. Log med ett uttryck af stolt tillfredsställelse, mumlande: Stefan, dina ord hafva upplyst mig om mycket och skingrat en stor del af töcknet i min själ. Allt det oklara och orediga i milt iore har en enda källa, och den heteg — tvisa. Den har förbittrat mitt sinne; men en dag skall äfven jag finna den som för-tår och rätt bedömer mig.4 Gurli täokte dervid på Allon. Stefan begaf sig direkte ifrån Guri till tant Catharina, omtalade den stackars uslingens nöd och bad henne laga att något gjordes för att bispringa honom och hans barn. Gumman muttrade och smågrälade öfver att man väl hade fattigt folk fog i socknen, uten att få sådana att sörja för som git. Under det bon höll detta gilva befallning öm att Iilia 88 för, hvarefter hon beja ira flygeln. Sedån hon åkdönet packat in pat, kläder ogh litet medikamenter, steg hön upp i trillan, tög sjelf tömmarne och for af helt allena, En qvart derefter stod en stalldrärg utan