Aftonbladet – 10 april 1863, sida 2

DEN RÄTTA.) BERÄTTELSE AF MARIE SOPHIE SOHWARTZ: Följden häraf blef den, att jag dömdes till afstraffning med piskan. — Jag vill skona er från beskrifningen på en dylik bestraffoing. Just då jag, sönderpiskad och blödande, förlorade sansningen, hörde jag ett genomträngande skrik, och tyckte i detta ögonblick, då jag trodde mig dö, att jag igenkände min mors röst. — Då jag åter vaknade till sansning, stod Bengt Falkenstern vid min sida. — En gammal negress var min vårdarinna. — Så snart jag återfått bruket af mina sinnen underrättade mig Bengt att jag hädanefter var hans tillhörighet, emedan han köpt mig af sin far. — Jag bönföll då att få se min mor; ty för mitt minne återljöd det anskri jag hört, då smärtan beröfvade mig sansningen. — Massa Bengt svarade mig, att detta ej var möjligt, klappade mig på hufvudet och aflägsnade sig. — När han var borta berättade mig negressen att min mor, vid underrättelsen att jag skulle göra bekantskap med elafpiskan, skyndat till Massa Gunnar och tiggt om nåd, men med hårdhet blifvit tillbakavisad. Hon hade då lik en vansinnig ilat ned till afstraffoingsplatsen, och då hon fått se blodet strömma från min kropp med ett genomträngande anskri störtat till marken. — Då man lyftade upp henne var hon död. — Så fort mina sår voro läkta, reste jag bort med min nya herre, elter ett bittert afsked från Esther, hvilken jag nu lemnade värnlös i hennes grymma husbondes händer. — Tre år derefter gjorde min herre åter ett besök hos Gunnar. — Vid vår ankomst underrättade man oss att han var s) Se ÅA. B. n:r 19, 21—23, 25-27, 29, 30, 32 (B.), 54, 36 37, 40, (B), 43, 46, 47, 48 (B) 52—55, 57—59, 61, 63, 61, 68, 70, 72, 74, TB, 77 (B) och 80,