Aftonbladet – 9 april 1863, sida 3

1 visa dock en så intensiv färgton, att densamma H civatinämnda orsaker icke kan förklaras SJÖN, Jetta är t. ex. förhållandet med Geneve hvars intensiva färg är kanske mera intressant 1 j för vetenskapsmaunen, som stkt utforska dess orsak, än för skalden, som besjungit den. För nägra år sedan uppt e att vatten, FF! som innehåller ofargade ämnen i fint fördeladt I tillstånd, såsom oxalsyrad kalk, lerjordshydrat, svafvelsyrad baryt med f isar en Lå färg. ton i reflekteradt ) af denha orsak, som himmeln er er sin blå färg genom utfäl: da, fint fördelade vattenpartiklar, som sväfva i atmosferen. Enligt Helmholtz är orsaken densamma till den blå färgen i menniskans öga. Den engelske fysikern Tyndall, hvilken under de sednare åren besökt Schweiz för undersökning af glacierbildningen på dess alper, har ti lämpat denna iakttagelse på förklaringen af Geneversjöns blå vattenfärg. Rhöne och dess bifloder, genom hvilka alp-vattnet nedströmmar i sjön, medföra å partiklar af de ämnen, som af glaciererna lösslivits från alpernas yta. De minsta af dessa partiklar kuona utan tvifvel en läng tid hållas uppslammade i sjöns vatten utan att sjunka, och förorsaka då, ehuru sjelfva färg i lösa, den blåektiga färgtonen. Detta forklaringssätt vinner i sannolikhet genom det kända andet, att vattenmassan har en djupare blå ärg under sommaren än under vintern. Tillflödet genom alpisens smältning är under den först: nämnda årsuden starkare, och mingden afi vattnet uppslammade ämnen är derför då större Det bekräftas ytterligare genom några iakttag ser af Coliadon, enligt hvilka Rhönes vatten I dess utlopp ur sjön erhåller en starkare blå fö B: ;om de lerhaltiga, mörka ämnen, som finnas på bottnen ofvanför utloppet, starkt uppri blå färgen på himmela och i Geneversjöns vatten synes således hafva en analog fysisk förklaringsgrund N Alla kroppsr, som hittills blifvit undersökta i afseende på deras förmåga att bryta solljuset, hafva visat sig ega en större brytningsförmåga för det violetta ljuset än för det röda. En fransman Leroux har nu emellertid visat genom en undersökningsserie, hvars resultater Synas var. örlitliga, att ljusbrytningen i jordgas är stö det röda ljuset än för det violeta. Detta oväntade undantag ifrån den alli männa regeln saknar ännu sin förklaring. Detsamma kan sägas om följande: en ljussvag gaslåga på en plantinatråd insätter en liten qvantitet koks t, erhåller lågan en gul färg af fullkomligt homogent ljus, motsvarande det Fraunhoterska strecket Disolspektrum. Det r det af Bunsens och Kirchhofts undersökningar bekanta natronljuset. Fizeau och S:t Clair Deville hafva nu funnit, att om man i luft förj bränner rent natrium, får ljusfenomenet under vissa förhållanden ett helt annat utseende. Så länge ljuset och hettan till en början äro svaga, synes det glänsande natronstrecket på en mörk botten, men då förbränningen blifvit lifligare, uibreder sig ljuset och man får ett fullständigt spektrum, från rödt till violett, i hvilket blott ett enda dunkelt streck förekommer och detta är strecket D i den gula förgen. Vid liflig förbränning af natrium, iledes ljusfenomenet en fullständig motsats till det, som erhålles vid förbränvivg af koksalt eller andra natronföreningar. De delar al spektrum, som i förra fallet äro lysande, äro i det sednare mörka och tvärtom. Fizeau anser att det observerade ljusfeno menet icke ärlaf samma slag som den af Kerchhoff och Bunsen genom absorption åstadkomna inversionen af spektralstrecken. För utrönande af den atmosferiska luftens bekaffenhet hafva undersi gar på olika orter tid efter annan blifvit anställda, och dessa hafva med få undantag lemnat det resultat, att luften öfver allt, i städerna och på landsbygden, på kusterna och längre in i landet, är af nästan lika sammansättning. Det enda, som dervid i någon väsendtligare grad förändras, är dess vat tenhalt. Dessa mindre betydliga förändringar i luftens sammansättning äfvensom dess olika temperaturförhällanden på skilda Synas ligen kunna gifva en i alla hänseenden tillräcklig förklaring till det olika inflytande i sanitärt hänseende, som luften på olika orter befunnits utöfva; och det torde derföre vara antagligt, att detta inflytande i icke ringa mån betingas af andra omständigheter, som med de ofvannämnda endast stå i aflägsnare samband. — För 2 år sedan omnämndes härstädes, att en fransman Pasteur genom en längre undersökningsserie bevisat tillvaron af infusoriskt växtoch djurlif i den atmosferiska luften. Mingden al dessa mikroskopiska djur och växter befanns olika på olika ställen; större i städerna än på landsbygden och minst på höga berg, der vegetationen var ringa utvecklad. Under sistförflutna sommar har i Strassburg i enahanda syfte en undersökning blifvit utförd öfver den mängd ozon, som finnes i luften. Den modifikation af syre, som bk knas med detta namn, eger en star kare syrsättningsförmåga än vanlig syrgas och inverkar derför genom ökad omsättning med större kraft på det organiska lifvet. Den kan derför i sanitärt hänseende utan tvifvel ej frånkännas en viss vigt och betydelse. Undersöknivgen visar, att den s äxterna afsövdra, till en del utgöres a å stadens gator befanns ozonhalten i luften vara betydligt mindre än uti en 5, mil från staden belägen trädgård, som omgafs af skogar och odlade fält. Inuti boningsrummen saknades ozon nästan helt och hållet, kvilket sednare äfven öfverensstäm mer med äldre iakttagelser. Ehuru således luftens mängd af syre kan vara lika stor i stiiderna som på landsbygden, så eger dock dervid den väsendtliga skilnaden rum, att detsamma på det sednare stället i allmänhet till en betydligare del är förvandlat till ozon. Undersöknin garne häröfver komma under västkommande sommar att fortsättas. f svenska vetenskapsidkare hafva följande arbeten blifvit utförda: Beskrifning på en. hydropyrometer, af kapten O. Byström. Om eiektriska strömmars grening i fasta ledare, af telegrafdirektör C. ÅA. Nyström Om bildandet af bottenis i salt och sött vat ten, af akademiens fysiker. Ny bestämning af ljusets våglängder, jemte j j en metod att på optisk väg bestämma solsystemets progressiva rörelse, af hr Angströ Fri: berre Wrede har uppfunnit och för akademien evisat ett nytt slag af vattenpass, hvari chloroform användes i stället för ether såeom fyllnadsvätska; en apparat till förtydligande af luf. tens vibrationer vid ljudets fortplantning äfvensom vid ljudvågors ömsesidiga inverkan på hvarandra ; samt slutligen en minimithermometer, hvilken af hr Nordenskiöld redan med mycken fördel blifvit begagnad vid undersökning al temperaturen hos vattnet på större djup vid de Aländska öarne Protessor Nordeuskiölds föredrag i mineralogi och kemi var af följande lydelse: Då det här endast är möjligt att redogöra för några få af de mänga vigtiga upptäckter inom de kemiska vetenskaperna, som de senaste åren hafva att uppvisa, så torde det vara lämpligt att vid detta, till följd af rikedomen på ämnen svåra val, ilja nedan anförda tvenne undersökningar, af vilka den ena kan tjena såsom exempel uppå muru de största svårig m möta vårt fors mt