Aftonbladet – 2 april 1863, sida 3

Polens nationalsånger. Under de många sekler, då Polen var ett af Europas största konungariken, hvars adel egde nationens frihet och med rätta tillegnade sig dess krigarära, sjöngs af Polens härar som. krigesång en religiös hymn, ?Boga Rodsitza? (Guds moder). Denna na: tionalsång, äldre än någon annan i Europa, författades i 10:de seklet af Polens förste apostel och martyr, den helige Adalbert, erkebiskop af Gnesen, och sjöngs i fulla åtta ärhundraden. När polska lagsamlingen utI gafs 1508 intogs den gamla hymnen främst ;1 samlingen. Efter landets delning, när Polens namn blifvit utpläånadt från Europas karta, höjdes Ibland de polska legioner, som i Tyskland och Italien stredo under franska frihetsbaneret, en ny sång, en protest mot våldets maktj språk, som snart blef det för återupprättelse I stridande Polens nationalsång. Som sådan bibehöll den sig i femtio år. Hos oss är Iden allmännast känd under den tyska öfverskriften: Noch ist Polen nicht verloren?. När på sitt sätt ett Polen blifvit återupprättadt och till ?konung? erhållit den ryske czaren, som deremot var kejsare? öfIver den vida större delen af det fordna Polens invånare, författades kring medlet af :1820-talet af den bekante skalden Felinski ihymnen Boie cos Polske, Polens frihetsbön. Det är icke mera en protest mot den förlintelse, till hvilken mäktiga grannar dömt det polska fäderneslandet, det är en brinnande bön till den allsmäktige att ban måtte skänka folket tillbaka dess land och dess frihet. Ehuru således denna sång redan nått mer än trettio år, var det först år 1861 som hela folket i densamma fann ett sådant uttryck för sin stämning, att den blef en verklig nationalsång. När polska rörelsen tog den upphöjila riktningen af lett på en gång religiöst och politiskt martyrskap, när nationen klädde sig i sorg och i kyrkorna på knä anropade Gud om frihet och fosterland, då lefde Frihetsbönen? upp i allas rminne och sjöngs af alla läppar. Saart förbjuden på gator och offentliga platser, tog den sin tillflykt till kyrkorna, äfven der snart ackompagnerad af ryska bajonetter. D:t var den 14 Oktober 1861, som ryssarne omringade Warschaus tvenne största kyrkor och der under 24 timmar höllo mer än 4000 bedjande polackar inneslutna, sedan inträngde med bajonetten i hand och efter de rysligaste vå dsamheter släpade 2400 af de under bön, gripna i fängelse; det var då denna Polens frihetsbön erhö sitt högtidliga blodsdop. Dess ord äro sköna och gripande som dess melodi; redan . krönt med martyrkronan, är den på en gång en ödmjuk bön till Gud och ett förfärligt vapen mot förtryckaren, och i denna dubbla egenskap dyrbar för ett på en gång så tappert och så religiöst folk som det polska. Det var denna eång, som i svensk öfversättning sjöngs vid banketten för furst Czartoryski. Fursten, eom någon tid förut gjort ett mindre egällskap bekant med dess ; melodi, hade på derom framställd begäran öfverlemnat en upppteckning deraf till en af medlemmarne i komiten för Polen och för densamme på franska ord för ord återgifrit den polska sångens innehåll. På föranstaltande af komitn utkommer rästa lördag i musikhandeln en efter furstens uppteckning af hr L. Höjer verkställd trrangering af Frihetstönen för sångstämma öch piano, och redan i nästa vecka lärer den vara att förvänta, arrangerad för mansqvartett, i båda upplagorna försedd med den vid festmiddagen utdelade svenska text. Hrr Elkan Schildknecht, i hvilkas musikhandel den ut: gifves; hofva till polska komitens skattmästare erlagt en summa, motsvarande köpesumman för en vida större förlagsartikel, samt erbjudit sig att dessutom för samma ändamål till honom öfverlemna hela första årets nettobehållning af försäliningen, DB? bre mm de AK i