Aftonbladet – 2 april 1863, sida 3

; handlare 6283. Nordlund J. T., teologie doktor 6119. Benckert C. L. E., snickare 5932. Melen J. F., handlande 5537. Keijser J., apote: kare 5487. Pettersson C. A., kakelugnsmakare 4772. Lindholm A. G., grosshandlare 4635. Hedblom G. F., målare 3896. Schalin C. A, expeditionssekreter 3775. Gleisman A. J. R., sadelmakare 3726. Lewin K. F., med. doktor 3492. Ekgren C. E., litteratör 3413. Hök F. T., med. doktor 3217. Öfverström F. W., komminister 2920. Bergman W. F., bankokassör 2857. Ekström K., vice häradshöfding 2456. Nisser C., krigsråd 2225. Lindeström P. N., fabrikör 2144. Törnqvist G. G., slagtare 1869. Lundberg C. U., fabriksidkare 1819. Brander H. A., kamererare 1371. Beckman F.T.,sidenfabrikör 1360. Hildebrand B. E., riksantiqvarie 1318. Elde P. boktryckare 1243. Äbom V., grosshandlare 1198. Bergfalk P. E., professor 1164. Rosenqvist J., f. d. löjtnant 1110. Lind M. U., handlande 1074. Pettersson C. A , Navigationssko. lans inspektor 1019 o. s. v. av Mötet rörande sammanbindningsbanan. Med anledning af den inbjudning, som blifvit utfärdad af hufvudstadens riksdagsmän i borgareståndet, hade i går afton samlats i stora börssalen ett så stort antal af hufvudstadens invånare och riksståndens medlemmar, som lokalen kunde rymma. Till ordförande utsågs genom acklamation öfverståthållaren general Bildt. Ordet lemnades först åt General Hazelius, som lifligt förordade friherre Ericsons plan. Talaren omförmälde, att han i början varit bland förslagets motståndare, och att det varit han, som inom den sednaste jernvägskomitn gjort de invändningar, som blifvit i komitens betänkande vederlagda; men han hade, af de skäl som anförts för förslaget, blifvit öfvertygad om dess stora fördelar och följaktligen låtit sina förra betänkligheter falla. Förslaget kunde betraktas ur tre synpunkter: ur rikets, ur de hufvudstaden kringliggande orternas och ur hufvudstadens egen. Ur rikets synpunkt vore det af vigt att banorna norr och söder ifrån ej voro afbrutna på en sträcka af-en half eller en fjerdedels mil; i de kringliggande orternas intresse låge att jernvägen fördes ned till stadens hamnplatser, emedan, intilldess detta skett, dessa orters invånare skulle se sig föranlåtna att fortfarande hitforsla sina produkter på hjuldon; för Stockholm slutligen vore det en fördel att vinna en förbindelse mellan olika från hvarandra aflägsna delar af staden. Hvarföre, sporde talaren, skall just i Stockholm, som är landets folkrikaste ort, ensam folkrikare än tio af rikets län, och som ensam betalar en åttondedel af hela rikets bevillning, hvarföre skall just på denna ort jernvägarne afbrytas på en sträcka af v, mil? (Bifall.) Något skäl att undanskjuta eller uppskjuta företaget funnes icke, då den föreliggande planen vore på det sinnrikaste sätt uttänkt; då anläggningen med säkerhet kunde beräknas gifva ränta på anläggningskostnaden ; då banan komme att framgå i den tänkbart fördelaktigaste riktning, såsom genomgående en folkrik stad, utan att egentligen afskära några kommunikationer, och då företaget i sjelfva verket kostade blott 408,000 rdr, om man toge i betraktande de utgifter, som i alla händelser vore oundgängliga, och de besparingar, som blefve en följd af anläggningen. Redan nu har man börjat bygga ett större hus i Claratrakten just i den för jernvägens framdragande utstakade linie. Om nu företaget uppskjötes, behöfdes blott uppförandet af 2 eller 3 sådana hus, för att medtaga den halfva million, som hela företaget för närvarande skulle kosta. Talaren erinrade att öfverallt, hvarest två från olika håll kommande vägar mötas vid ett vattendrag, der söker man att sämmanbinda dessa vägar med en bro, så framt kostnaderna derför icke lägga oöfverstigliga hinder, och så framt vattnet icke är så bredt att en brobyggnad är otänkbar. Ingen annan kan hafva något emot en sådan anläggning än möjligen de, som ha färjor och farkoster, på hvilka de vilja fortskaffa de resande. Det syntes derföre, som om man icke -heller borde ha något att inviinda mot att medelst en bro sammanbinda de vid Stockholm söder, och norr ifrån sammanstötande jernvägarne. För sin del var talaren också förvissad, att om företaget icke beslutes vid denna riksdag, likväl — ie jour viendra! (Bifall.) Kapten B. Cronstrand fick derpå ordet och sökte i ett skriftligt anförande ådagalägga vådan af att inom städer framföra jernvägar i gatornas plan. Yttrandet, som icke öfverensstämde med de åsigter, som tydligen omfattades af flertalet bland de närvarande, och som dessutom var nog vidlyftigt och upptagande en mängd citationer ur inoch utländska arben och tidningar, afbröts alltemellanåt af stampninger och byssningar. Detta hindrade likväl icke kapten ÖCronstrand att, sedan ordföranden åter förskaffat honom ljud, återtaga sin läsning och lugnt fortsätta den till slut. Hufvudsakliga innehållet af anförandet var, att talaren förklarade sig ej. tro på möjligheten af att i gatans plan nedlägga spåret för en jernväg, som skall blifva stambanan för landets jernvägstrafik utan att man derigenom beröfvade stadens invånare det tillfälle till fri och obehindrad rörelse, som de af ålder egt, och hvilket man ej vore berättigad att dem frånhända. Fördelarne af att få fJernvägen till det inre af staden kunde icke vinnas utan att jernvägen gjordes oberoende af gaI tutrafiken, varande det lika vigtigt att jernvägstrafiken göres oberoende af gatutrafiken, som att gatutrafiken göres oberoende at jernvägstrafiken. I England beviljade parlamentet ej några jernvägskoncessioner utan med förbehåll att gatutrafiken i städerna ej får störas. 1 Frankrike bevakar man äfven invånarhes rätt till fri rörelse, och man tillåter ingenstädes banspårs nedläggande i gatorna, undantagandes i förstäderna och i hvad angår sådana spår, som nedläggas för godsvagnar. Man hade under dis: kussionen i ämnet härstädes påstått motsatsen och derigenom förvillat det allmänna omdömet. Ej ens I Amerika finge jernbanståg framföras genom gatorna annat än dragna af hästar eller mulåsnor och blott med en hastighet af en svensk mil i timman. Men oaktadt dessa stadganden och oaktadt de största försigtighetsmått inträffa likväl olyckshändelser, hvarpå talaren såsom exempel anförde ett fall i Newyork, då 8 menniskor dödades och 29 sårades. (Munterhet bland åhörarne.) i Den öfriga delen af hr Cronstrands anförande upptogs af en polemik mot hr Lallerstedts bekanta yttrande i borgareståndet om samman: bindningsbanan. Mot hr Lallerstedts påstående att sampaenbindningsbanan ingenstädes skär någon trafikerad pp erinrade talaren. om Kött